fredag 17 oktober 2014

När det inte blir som det var tänkt att det skulle bli

Eftersom jag inte har så mycket tid över till handarbete nu för tiden, eller möjlighet att lägga ut så mycket pengar på garner som jag egentligen skulle vilja köpa, har jag bestämt mig för att inte påbörja något nytt just nu utan göra klart gamla projekt som ligger. Ufon, ni vet. De dåliga samvetena i påsarna i hörnet. Min trekantiga sjal ligger just nu på blockning. Och den blev verkligen inte som den skulle. Trekantig sjal. Jo, visst. Min ser ut som en fladdermus. Kanske var det därför den har tagit sån tid. Jag insåg rätt snabbt att den inte blev som bilden på mönstret. Så varför fortsatte jag? Kanske för att garnet är så härligt att ha i händerna. Viking Nordlys i blå och turkosa nyanser.

Jag tittar på sjalen lite på avstånd och funderar på hur jag ska göra. Repa upp? Ha den som den är? Den lär ju vara varm och skön ändå. Blocka om den och försöka tvinga fram en form? Nej, det sista faller bort.

Om jag tycker att den fyller en funktion när den har torkat blir det ett inlägg. Blir det inget inlägg, ja, då vet ni vilket öde den fick gå till mötes. Att bli något annat...

Häpp!

Petronella

fredag 10 oktober 2014

Betraktelse över ett halssmycke

Den 5-6 september i år var jag på en antagningskonferens på Tallnäs stiftsgård. Det var inte vilken antagningskonferens som helst, utan en konferens som ingick som en sista del i en lång antagningsprocess för sex möjliga prästkandidater i Växjö stift. En av dem var jag. Programmet var väldigt intensivt med övningar och samtal, men första eftermiddagen fick jag en liten lucka och tittade in i deras Fairtrade-butik. Då hittade jag det här korset i glas och kände direkt att jag ville ha det. Det står för så mycket av det jag tror och tänker.

För det första är det ett kors. Korset är uppståndelsens symbol, ett löfte om det eviga livet och syndernas förlåtelse. Jesus dog på korset för vår skull och tog på sig våra synder. Från avrättningssymbol till segertecken.  Korstecknet är för mig en segersymbol och som en bön i handling. När jag sluter korset i min hand uttalar jag en tyst och ordlös bön. Gud vet vad jag tänker och känner mina behov utan att jag behöver uttala dem.
På korset finns tvärbjälken, två armar som är till för att tjäna. Det blir jag påmind om när jag känner korset i mina händer eller ser det i spegeln. Vi ska tjäna varandra och älska vår nästa.

För det andra är korset blått. Blå är min favoritfärg. Men förutom att den är väldigt snygg är det också botens och besinningens färg. Den blå färgen ska påminna oss om allt dumt vi sagt och gjort och på så vis ge oss möjlighet till bättring.

Tre. Blå är också Marias färg. Maria är en av mina förebilder i Bibeln. Som ung trolovad tonåring säger hon ja. Ja till Gud och ja till att genom henne ska Ordet bli kött och levande. En uppoffring och en risk som många skulle tveka inför. Men hon säger ja. En ung och vanlig flicka i en vanlig stad, Nasaret, en flicka som vem som helst. När hon säger ja så visar hon att också jag, lilla vanliga jag, kan öppna mig för det himmelska.
Maria och berättelsen om henne visar att också Gud har ett modershjärta. Kanske är han varken hon eller han utan är bärare av både manliga och kvinnliga principer? Detta leder fram till fjärde skälet till att jag tycker så mycket om just detta kors.

Fyra. På stammen finns ett regnbågsfärgat parti. Regnbågen symboliserar kärleken till alla människor och löftet om att Gud är med dig, Gud sviker dig aldrig. För mig är kärleken gränslös. Om du älskar en människa spelar det ingen roll vad den människan är av för kön. Kärleken kommer från Gud till oss alla och även om vi är skapade till olika kön är kärleken könlös. Som jag skrev tidigare så är Gud varken han eller hon för mig, även om jag säger Han och ber till Herren Och eftersom vi är skapade till hans avbild är också vi älskade för den vi är, oavsett kön.  Jag kommer att viga homosexuella par om/när jag blir präst.

För det femte så är korset tillverkat med schyssta metoder av någon i Sydafrika. Fairtrade-märket garanterar att lön, arbetstid och tillverkning är människovärdig och miljövänlig. Det är bra!

Så till sist. Varje gång jag håller i eller bär detta kors så påminns jag om denna helg i den vackra småländska bygden då solen sken och jag kämpade med mig själv och hade så trevligt. Denna helg då väldigt mycket stod klart för mig och blev avgörande på många sätt. Denna helg då känslorna svämmade över åt alla håll. Och jag blev antagen. Gud och Växjö stift tror på mig och vill att jag ska bli präst i Svenska kyrkan.

Tack för korset och förtroendet! Jag ska göra vad jag kan för att leva upp till förväntningarna.

Petronella

söndag 5 oktober 2014

Liten sömlös kofta

En liten ljungfärgad Seamless yoked baby sweater är färdig.
Denna lilla skapelse är stickad i det mjuka Palino från Hjertegarn med stickor 3,5 och det gick åt 2 nystan och några meter. Garnet består av 100% merinoull och är en njutning att sticka i.
Den mörka nyansen räckte bara till en ärm och jag fick inte tag på något mer nystan, så det var bara till att repa upp och randa med en annan nyans. Men det blev ju också bra. Än en gång en uppifrån och ner-stickning. Har ni inte listat ut det än så kan jag tala om att jag inte gillar att sy ihop plagg. Faktiskt gillar jag det inte så mycket att jag nu för tiden nästintill ratar bort mönster med montering i.

Mottagaren av koftan är lilla Saga som döptes förra söndagen i Runstens kyrka av präst Johanna.
Hoppas att den kommer väl till pass. Och gör den inte det så hade jag väldans trevligt medan jag stickade den. Det var så skönt att sticka något som snabbt blev färdigt. Jag behövde det just nu. Göra något färdigt. Avsluta liksom.

Och nu är detta inlägg slut. Men det kommer fler....

Petronella