lördag 13 december 2014

Ho Hoo!

Jag är inte en av dem som drabbades av ugglefebern när den drog in i stick-, virk-, mode- och inredningsvärlden för ett tag sedan, men den här uggletröjan har jag väntat länge på att få sticka. Och nu är den äntligen klar och det blev äntligen lite dagsljus att fota i. Men att få maken att fota som jag ville var nästan svårare än att få dagsljuset att kika fram...
Tröjan, som heter Owls, är stickad nerifrån och upp i Sandnes "Alfa", färg nr 2652. Garnet är supermjukt och innehåller 94% ull och 6% mohair och rekommenderad stickstorlek är nr 7. Det är 50 gram och ca 60 meter på varje nystan. Till denna tröja (som kanske blev lite för lång) gick det åt 13,5 nystan i storlek M. Jag använde stickor nr 6 till resåren och 7 till slätstickningen.
Egentligen ska det vara knappögon på varje uggla, men jag har bara på varannan. Tyvärr syns det lite dåligt på bilderna, men knapparna är mässingsfärgade metallknappar som passar superfint som uggleögon.
Som ni ser så har snön inte hittat till Öland än. Hur mycket jag än spanar uppåt så ser jag inga snömoln. Dem tog väl stormen Alexander med sig i natt... Men min nya tröja passar ju fint in i den här snöfria miljön som har en viss gråbrun ton. Och apropå gråbrun så är detta min första gråbruna stickning någonsin. Jag har aldrig tänkt tanken förut att jag ska sticka mig en gråbrun tröja, men jag gillar den här tröjan och supervarm är den också och superrolig att sticka.

Egentligen ska den vara lite kortare och lite tajtare enligt mönstret, men är det något jag avskyr så är det tröjor som är för korta i ryggen. Nu blev den här kanske lite väl lång till kjol, men den var perfekt till jeans. En bra grej med modellen är att den är lite insvängd bak tack vare några hoptagningar i ryggen. Det gör mycket för passformen på oss som är lite kurviga. Dessutom är det några förkortade varv uppe i nacken som gör att halsringningen går upp lite högre bak.
Jag gjorde några egna justeringar för att tröjan skulle passa mig bättre. Mönstret rekommenderar rundstickor 6 och 6,5, men jag använde 6 och 7. Detta innebar att jag stickade oket i två storlekar mindre än kroppen och ärmarna en storlek mindre för att de inte skulle bli för stora. Fördelen med uppifrån och ner- eller nerifrån och upp-stickning är ju att du kan prova medan du stickar.

Mönstret till tröjan finns att köpa här. Kate Davies som har gjort mönstret har gjort jättemånga andra fina tröjor som jag är lite sugen på. Kolla in hennes design här. Kanske det blir någon av dem nästa gång?

Kanske kan de kloka ugglorna hjälpa mig på traven när jag nu fortsätter med min textinterpretation över Ordspråksboken?

Ho hoo!

Petronella

onsdag 10 december 2014

Världens bästa kollegor

Igår var det lite avtackning för mig på jobbet eftersom jag slutar i dagarna. Mina kollegor hade samlat ihop till världens bästa present, en jättefin blombukett och ett presentkort på 1100 kronor hos min favoritgarnbutik Ariadnes garn i Kalmar.

Nu ska jag bara klura ut ett lämpligt projekt att köpa garn till.

Hurra för mina fina kollegor som också är världens bästa pedagoger och vänner!

Petronella


fredag 5 december 2014

En god gärning?

I morse när jag skulle till affären satt det en tiggare utanför ingången till köpcentrumet. Det var kallt ute och han hade just ställt fram sin lilla burk framför sig där han satt. Av hans utseende att döma skulle jag gissa att han är rom. Det brukar sitta tiggare där, så det var inget ovanligt, och jag brukar ge dem pengar om jag har några lösa kontanter på mig. Det hade jag idag. Jag tog fram min börs och tömde den på de mynt som låg däri. Jag vet inte varför, men för att visa att han fick allt så visade jag riktigt hur jag tömde börsen och höll fram det tomma gapet så han skulle kunna se. Det kändes dumt. Varför gjorde jag så?
     När han fått pengarna log han mot mig med en tandrad som nog inte sett en tandläkare på länge och sade på knackig engelska:
- Thank you and God bless you!

Jag stannade upp för en sekund och tittade på honom och fick inte fram ett ljud. Men inom mig tänkte jag att det är ju jag som ska säga det till dig. Det är ju jag som ska be för dig och din familj. Det är ju jag som ska vara tacksam och tacka för allt jag fått.

Jag höll fram handen som liksom skulle, ja, jag vet inte vad den skulle, men jag tappade orden och jag tittade på honom och nickade. Vi tittade på varandra en mikrosekund och sedan gick jag in i det varma köpcentrat medan han satt kvar ute i kylan.

Under tiden jag handlade tänkte jag på mannen och tittade ner i min varukorg. Mycket var onödigt, fredagsmys och en extra hyacint och ja, ni vet vad det kan ligga i korgen en fredag i adventstid...

När jag gick ut ut köpcentrat var mannen borta. Hans sittdyna och burken stod kvar, men pengarna hade han tagit med sig. Jag som hade tänkt växla några ord med honom, men det var för sent. Jag vandrade hem i kylan, plockade upp mina varor, tände upp i brasan och tog mig en kopp kaffe. Men jag kunde inte glömma det som hänt en halvtimme tidigare. Jag har ju gett pengar till tiggare förut, men något hände idag. Det var en så stark påminnelse om att vara tacksam för det man har och att det går att hjälpa en medmänniska även med små medel. Jag började fundera på om mina slantar blev mannens frukost.

Jag funderade vidare på det som Jesus sade om hemlösa och sjuka: "Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig." (Matt: 25:40) Jag skulle kunna göra så mycket mer, men i det läget sände jag en tacksamhetens bön till Gud och bad för mannen och hans familj. Och idag har jag bestämt mig för att inte klaga på någonting. Inte på tidsbrist eller svåra skrivuppgifter eller ogjort julpyssel. Det blir jul ändå. Jesus kommer till oss om vi så står nakna inför honom eller om vi har Hollywoodpyntat huset. Det är våra gärningar han ser. Inte hudfärg, ekonomisk rikedom eller sexuell läggning. Han kommer ner till oss i julenatten, framburen av Maria som sa ja, ja till livet, Gud och upgiften att få frambära en konung. Gud kommer till världen som det lilla barnet.

Bereden väg för Herran! Berg sjunken, djup, stån opp! Han kommer, han som fjärran var sedd av fädrens hopp. Rättfärdighetens förste, av Davids hus den störste. Välsignad vare han som kom i Herrens namn. (Sv Ps 103)

http://www.svenskakyrkan.se/julkampanjen 

Petronella