söndag 16 januari 2011

Amigurumis

Precis som min mormor så läser jag regelbundet veckotidningen Allers, är litegrand uppväxt med den. I augusti 2008 läste jag en artikel om en tjej, Mia Bengtsson, som höll på med amigurumis. I artikeln fanns också ett mönster till en liten blå minigris som jag blev jättesugen på att göra eftersom grisar (och änglar) ligger mig varmt om hjärtat. Jag gick in på Mias hemsida och hittade då hennes blog som jag har följt sedan dess. http://www.booip.blogspot.com/
Det blev inte någon amigurumi just då, men några månader senare köpte jag en bok "Virka läskigt söta figurer" av Christen Haden. Hon utgår från ett ganska klassiskt grundmönster som hon har skapat små monster av. Och vips hade jag gjort min första amigurumi (som för övrigt betyder "liten virkad docka" på japanska)!

Cthulhu. Galet söt!
 Cthulhu är ett gudalikt, gigantiskt monster i H. P. Lovecrafts skräcknovell Cthulhu.

Eftersom det bor en zombievän här hemma så virkade jag en kontorszombie till honom. En lieman flyttade in i ett annat rum. Dessa små går ganska fort att virka, det är detaljerna som tar tid. Dessa första ´gurumisar fick handgjorda ögon och redskap av cernitlera.

Kontorszombie, Djävul och Liemannen. Horror trio!!!
Men min favorit ur Hadens samling är ändå en liten Amazon. Vi fick direkt kontakt med varandra och hon står stadigt på en hylla i hallen och vaktar huset. Inbrottslarm i all ära, men ingen obehörig kommer förbi min amazon. 
Amazon. Ge henne en anledning!
Ja, sedan följde fler läsligt söta figurer. De finns lite överallt i huset. Jag har en lite creepy, men söt, präst på mitt skrivbord. Han står där och viger ett skelettbrudpar :)

Jag ville utvecklas i mitt gurumande, så jag lånade böcker på biblioteket, bl.a. Mia Bengtssons böcker och en bok som heter Tasty Crochet. I den finns det virkad mat och andra godsaker. Jag virkade Mias prinsesstårta och fick med mig familjens yngsta medlem i mitt skapande. Innan jag visste ordet av hade hon en hel korg full med smaskigheter till sitt lilla kök.


Ilon och korgen med smaskigheter.
En figur/amigurumi som har blivit väldigt populär här hemma och bland andra är en grön filur som fick namnet Philip. Han fick senare också en rosa kamrat som dottern döpte till Linna. Hon leker med dem varje dag och de är verkligen söta. Tack Mia för det mönstret!!


Linna i gröngräset

Philip
Men det roligaste av allt är ändå att hitta på egna amigurumis. När de är färdiga har man svårt att skiljas från dem och de blir ens vänner. Oswald och Ronald är två sådana kamrater.

Många kamrater bor nu någon annanstans, men de som ännu inte har flyttat ville jag samla på en enda bild. Det var inte det lättaste... Miranda började tjura och undrade varför hon skulle stå mellan benen på Linna. Zombien började jaga hunden Chico och skulle äta upp fröken kanin, som jag då fick placera i Philips knä. Oswald förstod inte alls varför hans lunch hade blivit avbruten och Super Mario hade bråttom till firman. Han hade bara en halvtimmes lunch, sade han. Värst var det med Liemannen, han ville inte vara med över huvud taget eftersom han helst jobbar nattetid. Tillslut blev det en bild, men då såg jag att Ronald hade gjort kaninöron över Ilons huvud. Gaahhh!!


Nu är de tillbaka på sina platser runt om i huset. Jag hann knappt vända ryggen till förrän de var spridda i gömslen och vrår och Oswald, Ilon, herr Mus och Ronald  fortsatte sin lunch.


- Ska ni äta allt det där? frågade jag.
Ilon försökte se oskyldig ut och Oswald försökte gömma sin kaka.
- Nej, inte alls, sa Ronald (som verkar trivas i sin prickiga klänning). Vi tar varsin!
Jag suckade tungt och lämnade dem där och började dona med annat.

Ja, så kan det te sig om man har huset fullt med virkade kamrater. Och fler lär det bli. Jespers hund är nästan klar...

Feminarum acu pingentum!

Petronella

P.S Surfa runt på det stora internetet. Där finns massor av inspiration och gratis mönster. Se mina länktips! D.S

1 kommentar:

  1. Gud vet vad som kommer hända i huset när Den Konstiga Hunden träder in i den fysiska sfären :P

    SvaraRadera