fredag 25 februari 2011

Lek och snabbpyssel

Dagen har bestått av lek, lek och åter lek och ett snabbpyssel. Vi har nämligen varit på Leos Lekland och haft hur roligt som helst, dottern och jag. För att orka med det laddade vi med havregrynsgröt i morse och det var precis till ett kok kvar i påsen. Nu tänker ni att den tomma havregrynspåsen gick nog i pappersåtervinningen, men icke. Den blev en utomordentlig liten shoppingbag till Anna. Lagom stor till henne när hon leker affär. Vik ner kanterna några gånger, stick två hål under kanten och knyt ett par hushållssnören som handtag och tadaaa...


... så har ni en sån här praktisk liten kasse. Man kan ta mjölpåsar eller sockerpåsar också. Och inte behöver man bli ledsen om de går sönder, för det kommer nya hela tiden. På Annas dagis vet jag att man har dem när de är ute i skogen och samlar kottar eller vad det nu kan vara. Tack Vitsippan för detta pysseltips!

Trevlig helg!

Petronella

torsdag 24 februari 2011

Sportlovspyssel

Anna och jag såg för ett tag sedan på Bolibompa att de gjorde jättefina "snölyktor" av fruset färgat vatten. Det verkade som ett lämpligt sportlovspyssel så här i köldens tid. Så det blev gårdagens pyssel.

Vi färgade först in vatten i de fyra grundfärgerna rött, grönt, blått och gult med karamellfärg i fyra stora kannor. Sedan hällde vi vattnet i små plastmuggar. Pedagog som man är fick Anna testa att blanda olika färger för att se vilka nya färger det blev. Det blev en hel bricka med färgglada muggar som sedan ställdes in i frysen.


I går kväll hade de frusit till is och då gick vi ut i mörkret och byggde en liten lykta framför huset och tände ett ljus i mitten. Titta så mysigt det blev!



Ett jättelätt och billigt pyssel med hyfsat snabbt resultat som är både roligt och pedagogiskt.

Petronella 


onsdag 23 februari 2011

Hemlighus i Stockholm 1586

Imorse när jag skulle äta frukost var köket tämligen nerkylt och trots att jag tände upp i kakelugnen ville inte värmen infinna sig på direkten. Tur att jag har lite ljuslyktor i köket som kan mysa till det lite. I alla fall... när jag satte fötterna på golvvärmen i badrummet tänkte jag på alla de utedassbesök som gjorts under historien och kom att tänka på en anekdot jag läst om den förste kände stockholmsturisten Samuel Kiechel. Jag visste att jag hade en anteckning någonstans och började rota efter rätt anteckningsblock (det har ju blivit några). Min mormor ler nog i sin himmel när jag letar om små lappar och urklipp medan familjen, och framför allt maken, suckar djupt och tänker "är hon igång och letar nu igen!". Till slut kom jag på att jag läst det i boken Dag för dag i svensk historia och anekdoten är hämtad ur Stockholms historia av Högberg.

Så här var det:
23 februari 1586 så anlände Samuel Kiechel till Stockholm. Han var en förmögen man från den tyska staden Ulm, hans familj hade ett handelshus där. Idag hade vi kallat honom en äkta turist eftersom han älskade att resa och studera okända länder och lokala attraktioner. Tydligen var Stockholm, till skillnad från idag, billig att turista i, men nöjesfattigt och kallt för han skriver i ett brev hem att:

"lefver godt pris, men det finns icke ordentliga härbärgen eller värdshus, utan man måste inackordera sig hos någon borgare, där man för 1 riksdaler i veckan får god kost, dryck och husrum" men det är "vintertiden ont om nöjen i staden, emedan alla sjöar äro tillfrusne och skeppen infrusne..."

Nu till hemlighuset. Vår vän Samuel verkar ha haft det besvärligt med toalettbesöken "eftersom det i husen inga hemlighus finnas, utan man måste gå bak porten eller andra inrättade ställen, skilda för manspersoner och kvinnfolk, vilket jag en gång fick erfara, då jag blev ganska illa försmädad af en gumma, därför att jag gått på gummornas sida..."


Det finns tydligen en bok om hans resor, men jag har inte lyckats hitta den översatt till svenska. Om någon hågad känner för att översätta den, så lovar jag att köpa ett exemplar när den kommer ut :)

Ja, så kunde det gå till i Johan III:s Sverige för 425 år sedan...

Ad acta

Petronella

tisdag 22 februari 2011

Stök i kök

Idag har vi varit och hälsat på M som sitter i sin lilla stuga med ett ont knä. Vi bestämde oss för att steka pannkakor och ta med oss. Chuck Berry ekade i högtalarna och allt flöt enligt planerna... först... Men oj, vad stökigt det blev sedan! Inte på det viset att jag stökade till mer än vanligt, nej, det var andra som höll på att stöka med mig när jag höll på som bäst. Först kom Chico...


... en pannkaksälskande liten chihuahua. Jag hade fullt sjå med att putta undan den lilla rackaren. Eftersom jag fick lov att steka rätt många pannkakor bytte jag uppläggnings/förvaringskärl. Tänkte också att det skulle hålla små chihuahuor borta. Det gjorde det också, men då kom en annan konstig hund...



... som också ville norpa pannkakor. Då började husmor ilskna till och schasade undan hundarna. Allt verkade så frid och fröjd och jag kunde till och med lyssna på nyheterna mitt i allt stekos och fläktsurr. Men, se, då passade Oswald på...


... och försökte norpa åt sig lite pannkakssmet. Det var rena turen att jag upptäckte honom i tid.
- Hur skulle det ha sett ut om det blivit hår i smeten? frågade jag. Det hade nog ingen uppskattat.
- Jag tänkte bara smaka lite, fick jag till svar. Jag trodde inte du skulle upptäcka mig. Du var så inne i världsnyheterna.
- Hm, jaja, men ajabaja Oswald! De här pannkakorna ska vi ta med oss till M. Och det är ju inte första gången det här händer, eller hur?
- Vaddå? Nu förstår jag ingenting, svarade han oskyldigt.
- Kommer du inte ihåg när vi bakade bullar sist? Jag skulle gå och lägga ved i spisen och vips så var du där och norpade.
Oswald nekade lika ihärdigt som skurkarna på CSI så jag var tvungen att överbevisa honom med en bild.



Då var diskussionen över och han vandrade bort till fruktfatet och norpade en banan. Den konstiga hunden och Chico höll fortfarande på och bråka om... ja, det vete gudarna!



När vi kom hem från M hade det lugnat ner sig och allt verkar fortfarande lugnt. De kanske är ute i nysnön och leker. Vad vet jag?

Ja, snön har ju fallit under förmiddagen och natten och kvicksilvret har hållit sig en bit under minusstrecket. Men det är väl inte så konstigt, vi har ju bara februari ännu. I bondepraktikan kan man läsa att "Om det frys S:t Päders natt, item 22 Februari, då frys det derefter 30 nätter" Jaha, det var ju trösterikt. Vad står det mer då? "Då är gott att hugga wed" Jaha, så vi ska både fysa och arbeta. Mer då? "Kommer thordön i denna månaden, det tecknar stor plåga, och dör mest rike män" Ja, men då klarar ialla fall jag mig. Varken rik eller man :) Men jag är rik på annat än penningar.

Har försökt utröna hur stort område bonde-praktikan omfattar. Tyskland och Norden ligger högt i kurs. Det är värre med Cypern... Vad har man där? "Om oliverna skrumpna redan i februari väntar Zeus bakom nästa kulle" eller "När apelsinträden blomma är det bästa tid att skörda rosmarin" eller "Vid utebliven vinskörd kan rötterna söka sig till Styx och då vredgas Dionysos" Hujedamej! Då kanske det inte blir något vin till Cyprioterna. Hoppas att de sköter om det stora offeraltaret i Agia Napa...

Ha det!

Petronella

söndag 20 februari 2011

Langettvirkning


Ja, så var den då klar. Halsduken i den för mig nya virktekniken broomstick lace. Jag tycker att den engelska beteckningen är mycket mer passande och roligare än den svenska (langettvirkning) eftersom det verkligen ser ut som små kvastar utan skaft på rad. Jag hade ingen större jumpersticka än nr 20, så "kvasthålen" blev inte så stora, men resultatet blev ganska okej ändå.



Den här halsduken är virkad i Bravo med sticka 20 och virknål 3,25 och är 1 meter lång. På bredden är det 6 kvastar = 30 maskor och på längden är det 52 kvastrader = 104 varv. Varje kvast är fem maskor. För den som är sugen att testa denna roliga teknik länkar jag igen till Donnas sida där det finns en jättebra instruktionsvideo. Hon visar även andra tekniker såsom afghanvirkning och har massor av gratismönster att bjuda på. Kika in där!

Halsduken ser lite ut som en smal finsjal, så jag beslöt mig för att inviga den i dag när jag åkte till kyrkan. Efter mässan var det Tillväxtdag. Vi bjöds på lunch och ett mycket intressant föredrag om "påkristning" av Elisabeth  Sandlund från Kungliga huvudstaden. Som en motvikt till allt tal om sekularisering och sviktande besökssiffror i kyrkan talade hon om påkristning, att det finns saker som visar på motsatsen till sekularisering. Hon var oerhört intressant att lyssna på och bjöd på historier och erfarenheter ur sitt liv som journalist, författare och mamma till en utvecklingsstörd dotter. Ibland är det skönt att luta sig tillbaka och bara lyssna till folk som kan berätta. Alla har någonting att berätta, menar Elisabeth, och det har hon förmodligen rätt i. Mer berättande åt folket!!!

Jag önskar er alla en skön söndagskväll. Jag ska landa och njuta av tanken att klockan INTE ringer i morgon bitti. Inte på flera dagar faktiskt...

Jag vill också passa på att tacka för alla glada tillrop och positiva kommentarer jag får för bloggen. Det känns jätteroligt att ni uppskattar min saliga blandning som jag levererar här på bloggen. Men ni vet hur det är; det en tänker, tänker minst en till.

PaxVobiscum!

Petronella

fredag 18 februari 2011

Karl-Evert

Härom veckan blev jag bekant med en ny virkteknik. Den heter broomstick lace på engelska och jag tror att det heter langett-virkning på svenska. Den går ut på att man virkar upp öglor på en stor jumpersticka som man sedan virkar ihop fem om fem. Och så börjar man om igen, det är alltså bara två mönstervarv att hålla reda på :). Om man vill se hur det går till kan man gå in på Donnas hemsida och titta på hennes instruktionsvideo. Det är inte så svårt som det ser ut. Jag visste inte riktigt vad det skulle bli när jag började, men det får nog bli något slags halsduk av det. Det tar lite tid men är otroligt roligt. Jag lägger upp en bild när det blir klart.

Det är jätteroligt att varva olika handarbeten och tekniker, men nu börjar jag längta efter att göra en ny amigurumi igen, så det får det allt bli nästa vecka när det är sportlov. (Det ska verkligen bli jätteskönt!!)

För ett tag sedan var jag hemma hos mina svärföräldrar och fick återse Karl-Evert. En av de vänner som har flyttat här i från. Det var så härligt att se att han mådde bra.


Han är döpt efter min svärfar och är ganska lik honom. Jag är så nöjd med hans lilla slipover som jag stickade med stickor nr 2. Jag ville ju inte att han skulle frysa därborta i Vanserum. Han verkade glad när vi packade in honom i ett paket och han protesterade inte alls. Han hade ett mycket förnöjt leende på läpparna och kröp villigt ner i kartongen.



Kanske beror det på att dit han skulle flytta finns det inga som bråkar med honom, varken katter, konstiga hundar eller blodtörstiga zombier...

Ad acta.

Petronella

måndag 14 februari 2011

Valentins dag

Idag är det Alla hjärtans dag, ett kommersiellt jippo som vädjar till människors dåliga samvete. Varje dag borde vara alla hjärtans dag. Varje dag pumpar din muskel runt litervis med blod för att du ska kunna leva och älska. Lägg en extra slant på hjärtforskning nästa gång du vill göra något för någon du tycker om på Alla hjärtans dag. Det kanske ni båda tjänar på...

Men varför firar vi alla hjärtans dag idag, eller snarare, vem var Valentin?

Religionshistoriker som man är kan man inte låta frågan bero. Det är framför allt två herrar som har fångat mitt intresse idag. Den förste är Valentinus, en av de första kristna gnostikerna under 100-talet. Han föddes i Egypten och dog på Cypern omkring år 160. Han, och de andra samtida gnostikerna, kritiserade utvecklingen mot en kyrklig hierarki. För att bli medlem i en gnostisk-kristen grupp måste man, enligt Valentinus, först genomgå en invigning. Därefter kunde män såväl som kvinnor gå in i rollen som präst. Allt bestämdes av en lottdragning som inledde varje sammankomst. Nästa gång en ny lottdragning. På så vis kunde alla bli utvalda att utföra olika tjänster och därmed uppstod inga hierarkier. Valentinus blev senare bannlyst för sina idéer. Han sägs vara upphovsman till Sanningens evangelium, ett av de gnostiska evangelierna som hittades i öknen i Nag Hammadi, Egypten, av två bönder 1945. Mycket intressant läsning!

Gubbe nummer två är Sankt Valentin som förmodligen är upphovsman till minnesdagen den 14 februari. När man studerar saken vidare, visar det sig att det finns tre olika Valentin eller Valentinus som led martyrdöden på 200- eller 300-talet. Men den mest kände är Valentinus som tjänade som präst i Rom på 200-talet. De kristna hade det inte lätt i Rom vid den tiden under kejsar Claudius II:s styre. Valentinus lär ha halshuggits den 14/2 år 269 e. Kr. Hans brott: han vigde ett kristet par. Istället för att avsäga sig sin tro valde han martyrdöden.


Sankt Valentin i sin basilika. Källa: Wikipedia
 Sedan år 498 firas Sankt Valentin den 14/2 på anmodan av påven Gelasius I. Men 1969 gjorde den romersk-katolska kyrkan en allmän utrensning av helgon med legendursprung och Sankt Valentin skulle inte längre firas officiellt.

Hur blev då den halshuggne Valentinus kopplad till kärlek och romantik? Det kan väl knappast ha med det vigda paret att göra?

Saken fick undersökas vidare...

Enligt Wikipedia kan det ha att göra med den engelske poeten Geoffrey Chaucer (Decamerone, ni vet) som på 1300-talet skrev ett poem om hur fåglar sökte sig och fann en partner.

"For this was sent on Seynt Valentyne´s day
whan every foul cometh ther to choose his mate."

Tydligen så uppstod många av de traditioner och legender som förknippas med Sankt Valentin under medeltiden i just Frankrike och England. (Chaucer reste mycket i Frankrike, Spanien och Flandern men bodde i England.) Sedan har firandet kring Sankt Valentin fortsatt in i vår tid, framför allt i den anglosaxiska kulturen. Och på senare år även i Sverige. Men frågan är hur många som vet att det är på grund av att en stackars präst, ett helgon med oklar identitet, blev halshuggen i Rom den 14 februari år 269?

Ha det gott och krama varandra i trafiken!

Petronella

lördag 12 februari 2011

Ljuslyktor

Ibland vill man ha snabba resultat och ibland kan man dona med sådant som får ta lite tid. Jag har alltid några långsiktiga projekt som jag varvar med kortsiktiga. För mig är det otänkbart att ha endast ett projekt på gång. Framför allt måste man ha något som man kan syssla med framför TV:n. För hujedamej vad skräp det visas på TV! Men om man sitter i Tv-soffan och pysslar så får i alla fall maken lite sällskap och blir glad och så kan man titta upp litegrand när det verkar intressant på skärmen.

Igår kväll var en sån där kväll när jag ville ha snabba resultat. Hade kvällen innan stickat färdigt ännu en halsduk och ville sätta virknålen i händerna. Då kom jag och tänka på ett mönster som jag hittat på IA Nyckelpigas blogg. Det är en liten klädsel till IKEA´s ljuslykta Tindra. Sådana har vi väl alla som står i ett skåp. Doftljuset är nerbrunnet och den lilla lyktan urdiskad och tråkig. Men nu kan det bli bot på det! Titta här!


Till de mindre (mellanblå och turkos) har jag använt Svarta Fårets Tilda och virknål 2,75 och till den lite större ett tunnare virkgarn och virknål 2,5. Varv 4 virkade jag i inre maskbågen för att få till plattan lite bättre (se turkos lykta och jämför med den mellanblå som är virkad i bägge maskbågarna så ser du skillnaden). När jag virkade den större klädseln lade jag till ett bottenvarv (jag ökade var tredje stolpe) och den passar precis. Kanske skulle jag ha lagt på två varv på höjden?

Mönstret är jätteenkelt. Den tredje virkade jag utan att titta på mönstret, ett perfekt TV-pyssel alltså :) Tänk så bra, beroende på årstid eller högtid så byter man bara klädsel. Och fort gör man dem också, tre på en kväll. Tack Maria för det mönstret!

Idag skiner solen och en som passar på att njuta är en av våra huskatter, Masse. Han hittade en solstrimma i vår säng och fick en kelstund med husets konstiga hundägare.


Ha det gott i vintern och låt pysslet leva!

Petronella

P.S Enligt IKEA´s hemsida finns varuhuset på Cypern också ;) D.S

lördag 5 februari 2011

Kompis

Så är den då färdig, den nya ´gurumisen som snart ska flytta till östra sidan av ön. Jag kallar den Kompis för jag tycker att den är en snäll och varmhjärtad figur som jag vet kommer att göra sitt yttersta för att bli en bra kompis åt den lille/lilla.



Eftersom det fortfarande blåser snålt ute är Kompis utrustad med en gosig slipshalsduk i en härlig chokladbrun färg. Den går att ta av om bebisen så vill.


Kompis tyckte att det var lite pinsamt att bli fotograferad, men jag stod på mig och jag tycker att bilderna blev ganska bra. Belöningen efter fotograferingen blev marmeladgodis som Kompis älskar :)
Efter fotograferingen gjorde jag ett tappert försök att städa upp lite i min kaotiska pysselhörna och sortera upp mina garnnystan och då hjälpte Kompis till. Eller, ja, hjälpte till och hjälpte till... satt mest och rapade marmeladgodis, men ändå.



Jag insåg att jag behöver få ordning på min förvaring och att det saknas hyllor och korgar. Jag skulle verkligen behöva ett eget pysselrum där jag kunde bre ut mig och få upp saker och ting utmed väggarna. Min pysselhörna svämmar över.

Nåväl, det blir sorgligt att skiljas från Kompis, vi har verkligen blivit just kompisar. Så jag hoppas att han/hon (jag vill inte könsbestämma min vän, det får bebisen göra) kommer att bli älskad dit han/hon kommer och att bebisen får stor glädje av sin vän. Vem vet, de kanske blir ett strävsamt par. Jag önskar i alla fall Kompis lycka till i det nya hemmet!

Kalopsen puttrar på spisen, passar på att bläddra i två pysselböcker jag lånade på biblioteket idag, i kakelugnen brinner det och utanför blåser det friska vindar. Kvällen kommer att ägnas åt Melodifestival, stickning (Jesper har beställt en halsduk) och lördagsgodis. Livet kunde vara sämre :)

Kram!

Petronella

fredag 4 februari 2011

Inspiration

Idag har jag fått hem två böcker som jag auktionerat hem på Tradera för en billig peng. "Sticka Mera 4" från 1986 (nostalgitripp :) )och "Sticka och virka, Blå serien" från 1965. Den senaste visade sig vara en riktig pärla. Underbara bilder och mönster från sextio-talet första hälft. Jag blev superinspirerad. Synd bara att man har ett jobb att sköta ;) Nedan följer ett axplock ur böckerna. Titta och njut!


Bokfynd!

Kolla in den vackra ryakragen i rosa. Ryavirkning blir nästa teknik jag ska lära mig. Någon som sitter på en ryagaffel som inte används?
I boken låg också ett urklipp ur ICA-kuriren med mönster på stickade tomtar. Ja, jag säger då det! Livet är fullt av överraskningar.


Underbara mössor a´la 1965!


Johan, Maria och Sanna i helt ljuvliga kläder! Snacka om hållbar design!
Hållbar design och återanvändning ligger ju helt rätt i tiden. I den lite nyare boken fanns ett kapitel om lagning och lappning. Perfekt!


Ibland behöver man lite inspiration. Ofta gör jag inte mönster exakt som det står, men de kan utgöra en stomme till någonting eller inspirera mig till nya (konstiga?) idéer. Man kan aldrig få för många böcker, eller hur? Och absolut inte mönsterböcker från 60-talet. Jag vet inte om det är för att jag inte var med då, men erkänn att färgkombinationerna var grymma.
En annan grym färgkombination får min nya Kompis som övervakar tillverkningen av accessoirerna.




Ha det bra och låt inspirationen flöda!

Petronella

onsdag 2 februari 2011

Fynd och funderingar

Idag har solen skinit på "solen och vindarnas ö". Men det har också blåst litegrand (givetvis). Så att vistas ute har bara varit sådär skönt. Men Anna och jag trotsade vinden och gick en promenad bort till Kupan. Ibland får de in garn som de säljer billigt och det är alltid kul med second-hand-affärer. Allt som oftast kan man hitta lite udda och roliga grejer. Idag fick vi med oss skålar till Annas kök (1 kr/st!!), 1 jättevacker tallrik från Rörstrand, 2 dukar som jag tänkte sy om till kudde (färdiga fransar!!), 3 små glas till Anna, 1 litet glas till mig och en härva med lingarn. Det låg bland vävgarnerna, men lingarn är alltid bra att ha hemma. Jag älskar att brodera med lingarn, dessutom kostade härvan bara 10 kronor! Det har en härlig saffransgul färg som jag inte kunde motstå. Jag fick direkt en idé om att brodera lussekatter eller halmbockar till jul. Allt detta till den fascila summan av 51 kronor.

När vi kom hem ställde jag upp några av sakerna på bänken medan jag diskade tallriken. Den skulle direkt upp på väggen i köket. När jag torkade tallriken vände jag mig om och fick se Ronald sitta med det lilla glaset. Han tyckte det var fint, sa han.


Jag började titta närmare på den tag som hängde i lingarnet. "Lingarn: n:o 20, färg 816, Almedahl o.s.v." Men så såg jag att någon skrivit "vänd" i gammal stil med blyerts.



Vad kunde det betyda?


"Endast detta och det röda är n:o 20 det övriga n:o 16".

Någon (en kvinna?) har suttit vid vävstolen och arbetat och gjort en ganska viktig upptäckt. Jag undrar om hon hann göra fel eller om det upptäcktes i rättan tid. Eller är informationen ämnad för någon annan? Är det en vävkursfröken som inte ville att hennes deltagare skulle röra ihop garnerna? Jag kan tänka mig att det röda garnet är väldigt vackert, en varm röd färg. Tillsammans har de harmonierat i en vacker jullöpare. Varför har hon lämnat in garnet till kupan? Orkar hon inte längre väva eller sy? Kanske väver hon någon annan stans där fingrarna än en gång är flinka och tillverkar vackra saker. För vackra saker vill man väl ha i himlen också? Det vore konstigt annars... Någon har sagt till mig att i himlen är det så som vi vill ha det och dem vi möter är i sin bästa ålder, så som vi vill möta dem. Det tycker jag låter bra! Jag vet vad jag ska göra i himlen den dag jag kommer dit. Sjunga, spela, skapa och kramas med alla jag saknar... och mina katter :)

Primo vespere

Petronella



tisdag 1 februari 2011

Virka på flera språk

Det finns så många duktiga designers och mönsterskapare runt om i världen som delar med sig av sina idéer och mönster. Låt inte språket hindra er i ert skapande. Dessutom är ofta virk-, stick- och handarbetsböcker billigare på engelska. Här kommer en liten hjälp till er som kanske har kliat era huvuden med ett engelskt eller amerikanskt virkmönster.

Amerikanska
ch = luftmaska
sl st = smygmaska
sc = fast maska
hdc = halvstolpe
dc = stolpe
tr = dubbelstolpe

Engelska
ch = luftmaska
sc = smygmaska
dc = fast maska
htr = halvstolpe
tr = stolpe
dtr = dubbelstolpe

Super Mario
Super Mario är en figur som jag virkat efter ett amerikanskt mönster som jag hittade på sidan http://wolfdreamer-oth.blogspot.com/2009/08/mario-plushie.html .

Tips 1:
Om man är ute efter något särskilt att virka kan man gå in på sidorna
http://www.crochetpatterncentral.com/ eller http://www.freepatterns.com/  Där finns alla möjliga mönster, det är bara att surfa runt. Och nu kan du inte skylla på att du inte vet vad förkortningarna betyder :)

Tips 2:
Om du som jag har fastnat i virkandets demoniska behov, men känner att dina händer börjar säga ifrån kan jag tipsa om några jättebra virknålar med ett greppvänligt skaft. Det är mycket skönare att virka med dem. Dessa finns på http://www.loveknitting.se/

Clover Reflections Virknålar,  3 storlekar: 6,5: 8,0: 10,0Virknål Soft touch, 2,75 mmBilderna är från deras hemsida.

Själv fortsätter jag arbetet med en liten kompis som förhoppningsvis snart kommer att flytta. Bild kommer snart.

Petronella