onsdag 2 februari 2011

Fynd och funderingar

Idag har solen skinit på "solen och vindarnas ö". Men det har också blåst litegrand (givetvis). Så att vistas ute har bara varit sådär skönt. Men Anna och jag trotsade vinden och gick en promenad bort till Kupan. Ibland får de in garn som de säljer billigt och det är alltid kul med second-hand-affärer. Allt som oftast kan man hitta lite udda och roliga grejer. Idag fick vi med oss skålar till Annas kök (1 kr/st!!), 1 jättevacker tallrik från Rörstrand, 2 dukar som jag tänkte sy om till kudde (färdiga fransar!!), 3 små glas till Anna, 1 litet glas till mig och en härva med lingarn. Det låg bland vävgarnerna, men lingarn är alltid bra att ha hemma. Jag älskar att brodera med lingarn, dessutom kostade härvan bara 10 kronor! Det har en härlig saffransgul färg som jag inte kunde motstå. Jag fick direkt en idé om att brodera lussekatter eller halmbockar till jul. Allt detta till den fascila summan av 51 kronor.

När vi kom hem ställde jag upp några av sakerna på bänken medan jag diskade tallriken. Den skulle direkt upp på väggen i köket. När jag torkade tallriken vände jag mig om och fick se Ronald sitta med det lilla glaset. Han tyckte det var fint, sa han.


Jag började titta närmare på den tag som hängde i lingarnet. "Lingarn: n:o 20, färg 816, Almedahl o.s.v." Men så såg jag att någon skrivit "vänd" i gammal stil med blyerts.



Vad kunde det betyda?


"Endast detta och det röda är n:o 20 det övriga n:o 16".

Någon (en kvinna?) har suttit vid vävstolen och arbetat och gjort en ganska viktig upptäckt. Jag undrar om hon hann göra fel eller om det upptäcktes i rättan tid. Eller är informationen ämnad för någon annan? Är det en vävkursfröken som inte ville att hennes deltagare skulle röra ihop garnerna? Jag kan tänka mig att det röda garnet är väldigt vackert, en varm röd färg. Tillsammans har de harmonierat i en vacker jullöpare. Varför har hon lämnat in garnet till kupan? Orkar hon inte längre väva eller sy? Kanske väver hon någon annan stans där fingrarna än en gång är flinka och tillverkar vackra saker. För vackra saker vill man väl ha i himlen också? Det vore konstigt annars... Någon har sagt till mig att i himlen är det så som vi vill ha det och dem vi möter är i sin bästa ålder, så som vi vill möta dem. Det tycker jag låter bra! Jag vet vad jag ska göra i himlen den dag jag kommer dit. Sjunga, spela, skapa och kramas med alla jag saknar... och mina katter :)

Primo vespere

Petronella



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar