söndag 27 mars 2011

Present

Igår fyllde en väninna 40 år. Hon hade uttryckt ganska tydligt att "inga presenter, jag blir bara glad om ni kommer!" Okej, men något vill man ju ha med sig. Funderade på någon liten sak eller en blomma, men blommor har ju en viss förmåga att inte vara till den dag då ens egen tid är över, så att säga. Nej, det fick bli att tänka till litegrand. Eftersom jag har haft en ganska hektisk period så hade jag inte direkt tid att knåpa ihop något jätteavancerat. Så kom jag på att jag kunde göra en liten burk till henne med något gott i. Det blev en liten rosenprydd glasburk. Tycker att jag fick till det riktigt bra. Har kommit på hur jag ska få locket så där välvt och fint. Lade en liten filtrundel på locket innan jag trädde över den virkade hättan. Den blev så fin och passade så bra ihop med min fina tekanna att jag nog kommer att göra en likadan till mig själv att ha i köket ^^



Denna lilla burk (ca 10 cm från topp till tå) fylldes med goda pistagenötter och placerades tillsammans med en flaska gott rött vin och några lyxiga chokladpraliner i en vacker cellofanpåse med fin guldrosett. Har tyvärr ingen bild, men ni får tro mig när jag säger att det blev jättefint :) Mottagaren var också väldigt nöjd. Skönt!

Skönt var det också att få avsluta lördagskvällen med en god bok. Var helt uppe i spinn efter mordmysteriet på Halltorps Gästgiveri. Ska inte avslöja vem mördaren var, men avslöjad blev jag, eller oj ... DEN... till slut. När jag kom hem var alla i säng och huset var helt mörkt och tyst. Satt ensam under en lampas sken och läste till boken var slut och då var klockan tolv. Vad jag läste? Vad händer med Kalle - en pappa berättar av Fredrik Hjelm. En otroligt utlämnande och personlig bok om hur det är att vara pappa till en liten kille som får diagnosen autism. Lättläst och gripande, oavsett om man är intresserad av autism eller inte. En bok som berör! Det är inte dumt att ibland få inse hur bra man har det.

Ha det bra i vårsolen!

Petronella

onsdag 23 mars 2011

Scenkostymer och lite virkning

Den här veckan har mitt pysslande mest bestått i kostymsömnad och rekvisitatillverkning. Skolans dramagrupp har uppvisningar den här veckan och eftersom jag är en av de ansvariga har det blivit en del sena kvällar framför symaskinen. Vi sätter upp Trollkarlen från Oz, så jag har sytt en rutig kjol till Dorothy, en slängkappa till Häxan, fixat en hatt till Fågelskrämman och tillverkat Plåtniklas kostym. Kul med lite utmaningar. MEN VARFÖR VÄNTAR MAN IN I DET SISTA? ^^
Tyvärr har jag inga bilder, kostymerna är redan på plats i Löttorps bygdegård.

Lite annat pyssel har det förstås blivit. Jag blev så inspirerad av Fröken Elsas vårstädning att jag genast satte igång med detsamma i min lilla pysselvrå. Nu ska det bli fint!  Än så länge har jag virkat tre små hättor till mina burkar och en fjärde är på gång. Så här ser de första tre ut:


Det roliga är att man kan variera i det oändliga vad det gäller färger och detaljer. Knappburken fick just en matchande knapp...


... och en ros fick pryda en burk som än så länge rymmer små mininystan.




En gammal dekoration från Annas urvuxna innesko pryder en tredje burk med obestämt innehåll.



Jätteskoj är det! Pröva får ni se! Gå gärna in på Fröken Elsas Virkblogg och se på hennes burkar. Hon har en mer enhetlig och dämpad färgskala än vad jag har. Men sån är inte jag, det ska vara färg, färg och åter färg ^^

Ridå!

Petronella

söndag 20 mars 2011

Våren är på gång

Tabulae mancipationis

Idag har solen skinit över Ön. Även om vindarna är kalla har man funnit stor njutning av att sitta i lä med en kopp kaffe eller bara förbättrat på fräknarna lite grand.

Anna passade på att ta ut vattenfärgerna och skapa lite i vårsolen. Hon älskar sten, precis som sin mor, mormor och farmor, och målade jättevackra stenar som hon lade på en gångplatta. Den ungen älskar verkligen att pyssla. Jag undrar var hon har fått det ifrån? ^^




När jag kom in och skulle lägga över bilderna i datorn hade Den konstiga hunden redan satt igång datorn. Dessutom stod han med min bankdosa under armen.



- Och vad tror du att du pysslar med då? frågade jag.
- Jag tror inte, jag vet. Du skulle verkligen behöva vissa uppdateringar på den här burken. Du kan väl inte använda Explorer när det finns Firefox. Är du från stenåldern eller?
- Vilka program jag använder är inte din ensak. Det funkar bra för mig. Vad skulle du med min bankdosa till, förresten?
Den konstiga hunden tystnade och verkade helt plötsligt ha en räv bakom varje råttlikt öra.
- Det var vissa grejer jag behövde... ehh... men, det kan vänta, svarade han drygt.
- Skaffa dig en egen bankdosa, replikerade jag.
- Gissa om jag ska!!
Jag tror han går igenom någon pubertal fas nu den där hunden.

Lagom när han lufsade iväg kom Josef hem från en weekend i mormors lägenhet. Innan jag hann fråga svarade han pliktskyldigt
- Ja, vi städade lägenheten efter oss. Nice datafodral morsan!
- Tack! Det var de färger som fanns hemma igår när andan föll på.
Sen log han lite och gick in i sitt krypin igen. Förmodligen kommer han inte synas till förrän maten är klar.

Jag hoppas att datorfodralet blir klart ikväll, för imorgon behöver jag ha med den och fodralet till arbetet. Det är tjänstedatorn som behöver lite nya kläder. Alla tekniska prylar är rätt fula, svarta och kantiga. Lite färg piggar alltid upp! Bild kommer.

Idag har jag tagit farväl av Lasse. Hans nya ägare kom och hämtade honom idag, de fann varann direkt, och han lovade att ta god hand om honom. Jag är säker på att det blir så. När de gick satt han i bröstfickan på sin namne och tittade upp och han såg nöjd och trygg ut. Fast han hade nog gärna tagit med sig hatten...

Pax Vobiscum!

Petronella

lördag 19 mars 2011

Helt plötsligt är man lik både mormor och faster Eva


Jag 1960

Alltså, jag måste bara dela med mig av en jätterolig sida; http://www.yearbookyourself.com/

Där kan man sätta in sig själv i olika foton tagna vid olika årtal. Det är fantastiskt roligt att se hur man skulle sett ut i olika frisyrer och tidsepoker. Bäst gillar jag 50-talet och fram till mitten av 60-talet. Kolla bara in den här frisyren. Jag antar att man inte fick ha bråttom på morgonen när man skulle till skolan eller jobbet :)


1964
Eller varför inte dessa ljuvliga damer från femtiotalet.


1952

1954

Gå in på sidan och roa dig själv en stund. Sådant här roar i alla fall mig ;)

Petronella


fredag 18 mars 2011

När katten är borta...

...dansar råttorna på bordet. Fast i det här fallet var det en råttliknande konstig hund, en grön filur och en frusen skojare.

Låt oss ta det från början.

I tisdags gav jag mig iväg till den stora staden Malmö för att på onsdagen gå på en föreläsning tillsammans med tre mycket trevliga kollegor från skolan. Trot eller ej, men jag rattade faktiskt kommunbilen genom den stora staden när vi skulle till (det gayvänliga!) vandrarhemmet mitt i city. Det gick hur bra som helst. Så bra att jag fick köra ut till Kockum Fritid dagen efter och sedan ut ur staden när den lagom trötta kvartetten skulle hem till ön igen.
Föreläsningen var mycket bra och intressant. Den mycket kunniga och vältalande logopeden och forskaren Barbro Bruce höll en heldagsföreläsning om hur vi bemöter och samtalar med barn som har en pragmatisk språkstörning.  Vi fick med oss tips och redskap hem hur vi kan fortsätta jobba med de här eleverna. Jo, för vi kom på att vi faktskt är inne på samma spår som Barbro. Skönt att få lite cred för det jobb vi lägger ner. Alltihop arrangerades av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Under resan visade det sig att fyra damer från landet kan ha hur trevligt som helst tillsammans. Tack tjejer!

Nu till det som jag egentligen skulle förtälja. När jag kom hem sent på kvällen skulle jag dricka ett glas vatten. Och vad får jag se då? Det råder fullständig anarki bland de mjuka kamraterna här hemma. Tänk att mor i stugan inte kan åka någonstans! Först såg jag Philip hängande i köksgardinen...


- Hur har du tagit dig upp där? undrade jag.
- Det finns alltid någon som är villig att hjälpa till, blev svaret.
Jag muttlade lite trött och vände mig om för att ta en frukt, och vad ser jag då? Jo Den konstiga hunden sitter i fruktskålen och ska just sätta tänderna i en halvmogen mango!



Jag lyfte bort honom och sa att han minsann fick hålla sig till den mat han får. Surare hund har jag aldrig sett.
Nåväl, jag gick en runda i huset för att se om något annat galet hade hänt. Jag frågade Amazon om hon sett något från sin vaktpost, men nej, det hade hon inte. Då så! Allt väl. Men resan hade satt sina spår och jag gick och borstade tänderna. När jag kom upp i sovrummet kom nästa överraskning...



... där hittade jag Gösta i min säng.
- Jaha! Här har vi det skönt, sade jag lite ironiskt. Men det verkar han inte fatta, ironi alltså.
- Ja, det är jätteskönt. Kryp ner du också och släck lyset. Det sticker i ögonen.
- Nej, vet du vad. Du får allt hitta en egen plats att sova på. Jag är jättetrött! Flytta på dig!
Ännu en gång möttes jag av det suraste av surt. Men han gick iväg på sina tjocka ben. Muttlade något om "orättvist", men jag hörde inte riktigt.

Nu är allt tillbaka i sin ordning igen. Mor i huset är tillbaka och ikväll blir det till att ta fram virknålen igen. Den har ju legat obrukad i fyra dagar.

Tjo!

Petronella

söndag 13 mars 2011

Fastepyssel

Första söndagen i fastan.

Efter besöket i kyrkan idag insåg jag att jag kanske borde tänka lite mer på det där med frestelser. Faller alldeles för lätt för dem. Men mat måste man ju äta. Jodå, det får du, sade kyrkoherde Lund, men du kanske inte behöver äta 20 godisbitar, utan bara 10. Själv så röker jag bara hälften så många cigarrer under fastan, replikerade han med. Ja, men då så. Halvera godisintaget ska jag väl kunna klara av... eller?

Igår tillverkade jag en nåldyna. Det gick på en kvart och kostade mig cirka 4 kronor. En frestelse man inte kan dricka, bara använda eller varför inte bara titta på, så söt är den. Passar utmärkt under fastan alltså ;)


Koppen köpte jag på Kupan för 1 krona. Fatet saknas, men det gör ingenting. Lite vadd och en virkad rundel och lite lim. Världens sötaste nåldyna! Lätt att bära med sig eftersom den har handtag. Form och funktion i en härlig symbios.

Idén är inte min, hittade den hos Fröken Elsa, som för övrigt inspirerar mig jättemycket just nu. Det är härligt när man kan inspirera varandra tycker jag.

Ha det bra i fastandet och kom ihåg, man behöver inte avstå allt, bara sådär lagom mycket så att det känns.

Petronella

lördag 12 mars 2011

Vardagsdramatik på ön en kväll i mars när vinden ven utanför

Nyheterna strömmade ut från platt-TV:n. Ljudet från mina stickor samsades med arabiskt talande folk och japanska kärnkraftverksarbetare. Maken tittade på mig efter att jag kommenterat bilderna på förödelsen i Japan. Sedan tittade han på min stickning och frågade om jag stickade en gardin.
- Nej. Tystnad
Jag fortsatte att sticka och funderade på om jag skulle fortsätta eller inte, drog med handen över stickningen.Vad då gardin? Hrmpf!
- Vad är det då? frågade han.
- Jag vet inte, svarade jag.
- Vet du inte vad du stickar? Maken blev nog konfunderad, men släppte inte blicken från TV:n. Flodvågen svepte fram ännu en gång. Stackars människor.
- Eh... jo, men... ähh... hum... man vet aldrig vad... eh...
Maken tystnade och jag också. Fortsatte sticka och funderade. Ser det verkligen ut som en gardin? Äh! Han begriper sig inte på så´nt här! Klart man ser att det ska bli ett linne, tänkte jag och stickade vidare med mitt vackra blåklintsblå lingarn från Ullcentrum medan nyhetssändningen rullade vidare i världen.
- Att han inte ger upp!
- Vem då?
- Khadaffi...
- Ja, det är inte klokt, svarade jag och räknade vidare... tjugosju, tjugoåtta...
- Han har väl suttit i minst trettio år nu?
- ... trettio?... nej, var var jag?
Stannade upp och räknade maskorna på högra stickan medan Khadaffi skrek åt sina medborgare.

- Vad blir det för mat imorgon?

P

fredag 11 mars 2011

Praktisk väska

Anna sover och jag passar på att uppdatera bloggen.

Det har tagit några dagar, men nu är den klar, min rosa väska. Inget mästerverk, inga närbilder tagna på sömmar och dylikt, men säkert funktionell och praktiskt. Tål att vara ute i regn om man så vill. Det var lite trixigt att sy i vakduk, tycker jag. Det var ingen blank vaxduk, mer trög liksom och det gällde att ha rätt sida ner mot mataren annars gick det åt... ja, det blev snett liksom. Några sprättade sömmar blev det, men till slut fick jag kläm på det :) Fodret är sytt i ett matchande lite grövre bomullstyg och utrustat med innerficka. Det är nu inte så att jag saknar väskor och tygkassar, men har svårt att tro att man kan få för många av dem. Dessutom var det roligt att göra den, det kan nog bli fler.

För att skoja till väskan lite fyllde jag i en jordgubbe på den stora fickan med lite naiva och ojämna efterstygn.

 Väskan blev ganska stor, större än jag trodde den skulle bli, så det ryms en hel del i den. Man kan ha garn i den...

... eller pärmar...


... eller baddräkt och handduk till sommaren när jag cyklar ner till stranden. Det blir härligt när vi kommer så långt fram. Trots att solen skiner idag är det riktigt kallt ute. Tog en cykeltur till biblioteket på förmiddagen och det bet ordentligt i kinderna. Det berodde nog inte på hastigheten jag cyklade i, utan på att vindarna här på ön blåser kalla. Pep in på Kupan på vägen hem och hittade som vanligt några fynd som jag ska pyssla lite med. Rapport från den pysselhörnan kommer senare, har en del annat för mig under helgen som kommer, men kanske att det kan bli ett inlägg ändå.

Till dess... tjingeling!

Petronella

onsdag 9 mars 2011

Kvinnor kan... och män också

Igår var det Internationella kvinnodagen. Jag var varken ute på barrikaderna och skanderade kampord eller gick barnvagnsrace. Jag arbetade, körde hem till förkylt barn, åt middag, vek tvätt, nattade snorigt barn och gjorde såna där vanliga saker som vi kvinnor gör. Och män.

Har aldrig förstått det där med feminismen. Självklart ska kvinnor ha samma lön som män om de utför samma arbete. Men den kampen borde vi klara av utan feminister. Självklart ska kvinnor också ha rätt att välja när de vill börja arbeta efter barnafödande. Men det ska vara ett eget val, inte något som några feminister i riksdagen bestämt. Vuxna mammor och pappor kan nog själva lista ut hur de vill fördela sina föräldradagar. Kvinnofälla, säger dom. Bah, säger jag.

Omyndigförklara inte mammorna bara för att de är lite luddiga i huvudet av amning och sömnlösa nätter. FÖR DET ÄR PRECIS SÅ DET SKA VARA. VÅRA KROPPAR OCH VÅRA HJÄRNOR STYRS AV HORMONER SÅ ATT VI SKA KUNNA SÄTTA SAKER ÅT SIDAN OCH FOKUSERA PÅ SKÖTSELN AV VÅRA BARN. Det är skillnad på kvinnor och män (som tur är). Jag är måhända både konservativ och gammeldags i det här fallet, men den första tiden är väl ändå mammor det bästa för barnen. Med pappornas stöd och hjälp förstås. Jag förespråkar pappaledighet, mina barn har alla tre haft pappalediga pappor. (Hi hi...Nu lät det som om de har haft olika pappor alla tre, men så är det ju inte ^^) Men låt oss föräldrar avgöra hur, var, när och hur länge vi vill ta hand om våra barn och hur vi vill fördela ansvaret.

Den första kvinnosakskvinnan och feministen är, enligt LKPR (Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt) heliga Birgitta. Ni vet, hon som var åttabarnsmor som blev profet, helgon och grundare till en klosterorden. En nutida feminist och professor, Ebba Witt Brattström, anser att det finns feministiska förhållningssätt i Birgittas uppenbarelser. Varför då då? Jo, för att hon beskriver födandet i sina verk! Enligt Brattström så stod Birgitta för "moderlighet och omsorg i en tid av barbari". Ja, åtta barn kräver en viss omsorg och någon måste uppenbarligen föda dem. Jag förmodar att männen på 1300-talet, precis som nu, inte födde några barn. Och vem ska kunna beskriva födandet, i uppenbarelser eller vad det nu månde vara, om inte kvinnan själv? Män var inte så delaktiga i själva barnafödandet under medeltiden. Det är de som tur är nu. Nä du, Brattström, skaffa dig ett par ungar så ska du få se på feminism.

1974 skrev den kvinnliga historikern Beata Losman att Birgitta "högaktades av rösträttskvinnorna för att hon i sin orden velat göra kvinnorna delaktiga i dåtidens andliga odling och för att hon modigt uttalade sin mening inför sin samtids mäktige". Jag vet inte hur många mäktiga som läser denna blogg, men nu har i alla fall jag sagt mitt!

Ropen ska skalla, mer virkning åt alla!

Helga

Om du är intresserad av att läsa mer om Heliga Birgitta och olika sätt att se på hennes gärning kan jag rekommendera antologin Birgitta - feminist, politiker och helgon från 2003. Karin Schuback är redaktör.

söndag 6 mars 2011

Lasse Karlsson

Låt mig få presentera Lasse, en man i sina bästa år med hjärtat på rätta stället.


Lasse är virkad med förlaga och ska snart flytta till Nybrogatan 9 i Färjestaden. Han har inga större krav, men tycker inte om att vara ensam. Något han däremot tycker om är sol och passar på att lapa i sig av dyikt när han kan.


Lasse i sol
Precis som sin förlaga tycker han om att skoja och klä ut sig. I dag fick han fatt i Göstas hatt och halmskor och passade på att skoja med Oswald. De bägge hade riktigt roligt ett tag. Oswald skrattade gott och var nära att kikna när jag kom fram med kameran.


- Varför har han så korta ben? skrattade Oswald fram.
- Jag vet inte, svarade jag bakom de immiga glasögonen. Nu såg jag också hur korta de var. Kanske för att min förlaga inte har så långa ben, sade jag.
- Okej, sade han på inandning. Men jag älskar honom verkligen. Det är synd att han flyttar. Alla roliga gubbar du gör flyttar ju!
- Men han flyttar inte så långt, sade jag. Vi kan hälsa på.
- Bra, sade Oswald och gick.
- Vad pratar ni om? sade Lasse. Förresten, måste jag lämna den här hatten här innan jag flyttar? Den var ju fin!
- Gösta skulle bli förkrossad om du tog den med dig. Du vet hur det är med de där esteterna. Men jag vet att det finns lustiga hattar och mössor dit du ska. Ni kommer att få jätteroligt tillsammans.
- Okej, men ta en bild till när jag har hatten på mig!
- Visst!


Jag visade Lasse bilden och han var nöjd. Sedan gick han. Senast jag såg honom satt han med Oswald och Miranda och berättade historier... Det kommer bli tomt här hemma när han flyttar.

Själv har jag klippt ut mönsterdelar i det fina jordgubbstyget till en väska. Men en ilsken ischiasnerv har satt stopp för några längre stunder vid symaskinen. Helt fel benställning för mina ben idag, tyvärr. Men å andra sidan fick jag hjälp med potatisskalningen idag. Och ved har jag sluppit bära in. Inget ont som inte har något gott med sig. Goda var förresten de semlor som jag bakade idag. Lite smärta får man stå ut med :)

That´s all for now!

Petronella

lördag 5 mars 2011

Vecka 9 #2

Ni ska nu inte tro att vecka nio varit en vecka med mycket pyssel bara för att den kräver två blogginlägg. Nej, jag har bara färdigställt ofärdigt material från sportlovsveckan. Det har varit en omtumlande och tuff vecka på jobbet så jag har inte haft så mycket ork att pyssla på kvällarna (än mindre uppdatera bloggen), men lite virkande har det allt blivit. Det är skönt att få skapa något med händerna som kontrast till det jag gör på jobbet. När jag handarbetar eller pysslar kopplar jag bort allting. Handarbete borde klassas som en egen terapiform :)

Nåväl, Freud blev klar som ni kunde läsa igår och jag fick hem lite nytt pysselmaterial. Det har dessutom blivit några pärlplattor tillsammans med dottern. Men jag har också färdigställt en mössa/hatt som länge legat i lådan och väntat på den slutliga touchen. Jag virkade innan jul en enfärgad OS-mössa i en härlig turkos färg. Tyvärr blev den för stor och jag trivdes inte i den och den hamnade i "ofärdigt-lådan". En kväll i början av veckan virkade jag en blombrosch som jag tänkte skulle passa på mössan. Jag vek ett brätte på mössan, sydde fast broschen och vips så hade jag en hatt som jag har använt flitigt under veckan. Den känns helt som "mig" :)


En blek modell i en färgglad hatt

Jag tänkte att jag skulle dela med mig av mönstret till denna enkla blomma som aman kan använda till så mycket; brosch, kylskåpsmagnet, applikation... ja, bara fantasin sätter gränser. Ta ett garn du tycker om och anpassa virknålen därefter. Välj en knapp som matchar eller strunta i knappen. Jag hittade en vacker blå knapp i mormors syskrin med en silverrundel i mitten. Det ser precis ut som det som är i mitten på t.ex. prästkragar, fast i silver. Lite silver förgyller ju alltid vardagen!

Blomma

varv 1: 6 fm i en magisk ring
varv 2: 5 lm (1:a stolpen), 1 st i första imb, [2 lm, 1 st i nästa imb] x6, sm i 3:e lm i första stolpen. Du ska nu  ha sju stolpar runtom.
varv 3: [1 fm, 1 hst, 1 st, 1 hst, 1 fm runt lmb] x7, avsluta med en sm i första ymb på varv 1.

Nu ska du virka de bakre kronbladen i yttre maskbågarna på varv 1.

varv 4: 6 lm (1:a stolpen), [1 st, 3 lm] x5, sm i 3:e lm på 1:a st. Du ska nu ha 6 stolpar runtom.
varv 5: [1 fm, 1 hst, 3 st, 1 hst, 1 fm runt lmb] x6, sm. Fäst trådarna.
Välj en knapp och sy fast i mitten. Montera.

Jag hoppas att ni begriper vad jag menar, jag virkar ju ofta ur huvudet. Men det här är en klassisk blomma som finns i säkert tusen varianter. Jag virkar ibland en annan blomma som brosch som ser ut som en nejlika. Se mitt inlägg den 30 januari i år http://petronellascreo.blogspot.com/2011/01/denna-dag-for-444-ar-sedan.html Mönster kommer...

Annars känns det som om våren är i antågande här på ön. Solen skiner och på stenmjölsplan på andra sidan gatan tränar de fotboll för fullt. Mina fönster skvallrar om en lång och snörik vinter. De har inte blivit putsade på länge. Inte blir de det idag heller, för som vanligt blåser det kallt på Ön.

Vill avsluta med ett judiskt ordspråk. "Den som inte är god mot sig själv, kan inte vara god mot andra."
Jag önskar er alla en skön lördag!

Petronella

fredag 4 mars 2011

Vecka 9 #1

Det var visst längesen jag uppdaterade bloggen, så här kommer hela veckans verksamhet som kan förknippas med något slags pyssel eller handarbete.

För att kunna pyssla och dona måste man ha något slags material och i början på veckan kom varor från Panduros vårrea. Lite glitter, tyg, inspirationshäften, muranoglaspärlor (som jag tänkte skulle bli ett virkat halsband!) och en rosa härlig vaxduk med jordgubbar på. Den tänkte jag skulle bli fina bärkassar.


På det blå tyget ligger det också en ny nålbindningsnål och en dubbelsidig virkkrok som jag beställt från Korps. Jag har lagt bort min gamla nål, har letat mig fördärvad, men kan inte hitta den. Kanske att den kommer fram nu när jag beställt en ny. Nu kan jag göra färdigt min nålbundna mössa och tillverka ett par nya sockor, de gamla är helt utslitna nu. Kroknål har jag aldrig använt, det blir något att ta tag i. Kanske är någon av er läsare bekanta med den tekniken? Tips mottages tacksamt.

En ny kamrat har sett dagens ljus under veckan. Han heter Freud och är en mycket liten kille som gillar böcker. Han ska tyvärr inte bo kvar här hos oss :(


Freud är virkad i ett mycket tunnt bomullsgarn med virknål 2. Mönstret är inte mitt, det är Mia Bengtsson som har skapat denna figur, jag har bara modifierat det litegrand. Jag har inte ändrat på antalet maskor, utan bara använt ett tunnare garn och mindre nål, då blir man så här söt. Jag har virkat jättemånga sådana här filurer, det är lika roligt varje gång, en verklig favorit. Tack Mia! Det är svårt att se på dessa bilder hur liten han är, så Anna, Philip och Linna fick stå  modell.



När vi hade tagit detta foto visade han sitt rätta jag. Kvick som en vessla smet han in på Annas rum. Jag fann honom i Annas bokhylla sökandes efter lite läsning. Man ska inte luras av hans yttre, inuti den tuffa lilla kroppen hittar man en filosof som älskar fina bilder.



När han hittat vad han sökte slog han sig ner i Annas säng och började läsa i Fia och djuren - alla ska med. Jag tror att han känner igen sig lite. Han är ju själv en fabricerad mjuk filur.




En liten kille med en stor bok, djupt försjunken. Medge att det ser mysigt ut. Det får mig att längta lite till sängen och boken.

Jag hoppas det finns böcker dit Freud ska flytta, annars kommer han att förgås...

Den uppmärksamme ser att dagens rubrik är Vecka 9 #1. Imorgon kommer mer pyssel från vecka 9.

Ha det bra till dess!

Petronella