lördag 30 april 2011

Burk full med ringar

En ny burkhätta har tillverkats...



På toppen en liten orange ros...


... och inuti mina pärlstickade ringar


Detta är mina egna, i en annan burk finns ungefär 100 till. De är faktiskt till salu, 50 kr/st. Ett tag var jag väldigt flitig och jagade pärlor hela tiden. Jag har fortfarande mycket pärlor och stickar då och då. Oftast blir det att jag stickar mig själv en ring till någon särskilt outfit eller så. Det finns en hel del skumma och konstiga ringar också... vet inte riktigt hur jag tänkte... men för den som vågar sticka ut lite finns det ringar för er också ^^.

Ha en skön Valborgsmässoafton!

Petronella

torsdag 28 april 2011

Vocem iucunditatis

Kalmarkriget del 2

Kalmar söndagen den 28 april 1611

Bykyrkans klockor hade klämtat extra tungt idag tyckte trädgårdsmästare Jöns Biörsson när han gick hem från söndagens mässa. Bönsöndag var det visst. Jo, nog kändes det som om bönerna behövdes. Prästen hade stått i predikstolen och talat om det oroliga läget med danskarna lurades i vassen. Men kung Karl hade gått ut med information till alla rikets ständer att den lömske kung Kristian förmodligen skulle anfalla Göteborg och inte Kalmar som de onda ryktena sade. Jag vet inte jag, tänkte Jöns när han vandrade längs Västerportsgatan bort mot Husgatan, det är något i görningen. Oron och spänningen hade spridit sig i kyrkbänkarna och stämningen hade tätnat ju längre fram i mässan de kom. Trots sin imponerande storlek kunde kyrkan inte ha känts mindre än den gjorde idag. Luften i den 75 meter långa kyrkan verkade inte räcka till åt kyrkobesökarna och Jöns hade sett flera män och kvinnor rusa hem efter mässan i stället för att stanna till på kyrkbacken som brukligt var. Men Jöns var lugn, kunde inte göra mycket åt saken, bara vänta. Frågan var inte om, utan när anfallet skulle komma? Begrep han inte det, kungen? Eller ville han trots allt hålla folket på gott humör?

Jöns vandrade vidare. Det var söndag och han hade en ledig dag, men han fortsatte in på Husgatan som ledde till slottet. Han hade suttit i kyrkbänken och tänkt på sina odlingar i slottets trädgårdar. Hans liv. Han vårdade kryddträdgården på norra vallen som sitt barn och trädgårdarna på Svartbrödraklostrets tomt som en älskad. Utanför Söderport, mellan rundeln och den gamla muren, hade han senast igår sett över planket som omgärdade odlingarna där. Vintern hade gått hårt åt planket, men det skulle nog stå sig en vinter till.

Men nu var det vår och i kryddträdgården på vallen hade lavendeln börjat skjuta små grå bladskott. Igår hade han klippt bort de gamla fröställningarna och förnummit doften från blommande lavendel. Han såg framför sig alla fjärilar som sökte sig till kryddträdgården när allt spirade av liv. Salvian såg ännu död ut, men Jöns anade små gröna blad på en del av de torra kvistarna. Timjan, oregano, dragon och mynta. Alla skulle de sprida sin väldoft om bara några veckor. Såpnejlika och brudbröd tillsammans med de vackra rosorna skulle skänka mycken glädje längre fram i sommar. Men än var det vår och Jöns gick förstrött bland odlingarna och tittade på slottets norra fasad. Hur länge hade han varit trädgårdsmästare på slottet nu egentligen? Han räknade på fingrarna... det var hans tredje sommar, tiden hade gått fort. Bra lön hade han också, tänkte han och räknade tyst för sig själv upp allt som ingick i hans årslön.

8 daler i penningar
5½ aln engelskt packlakan
5½ aln Bumerssin
9 alnar giörlesk
3 tunnor råg
2 tunnor malt
4½ tunna salt
en oxhud

Det kunde han minsann inte klaga på, men så skötte han ju trädgårdarna som sina barn också. Synd bara att kungen inte varit och beskådat hur duktig han är, tänkte han tyst för sig själv när han gick tillbaka från slottet på Husgatan. I hörnet mot Söderports gränd, på södra sidan av Husgatan, var hörnboden igenbommad, söndag som det var. Men imorgon, tänkte Jöns, då öppnas luckorna igen. Han hade hört talas om Olof Klockares änka som bott i huset mitt emot för länge sedan och hennes granne Anders Krutmakare. Jämte honom hade en man bott vars namn han glömt, men han trodde det var Lasse. Nu var det annat folk i husen. Trots att han arbetat i staden i tre år kände han inte till så många, var inte den som språkade med folk i onödan, hade nog med sina blommor. Fast nu hade det varit skönt att språka med någon, tänkte Jöns när han stirrade in i den stängda bodluckan. Jag tar nog och går Korngatan norrut bort mot Stadsbroporten. Kanske träffar jag på någon där som har lust att språka en stund innan det är dags för kvällsvard.

Jöns Biörsson gick sakta i aprilsolen. En sval bris tog tag i hans kjortel och han rös av den kalla vinden. Han gick ner till strandbodarna och tittade ut över sundet. Imorgon, tänkte han, och blickade bort mot Öland, imorgon kommer de tillbaka med sina små skutor fulla med sten, stenkustens folk. Han hade sett nävarna på stenhuggarna, de var annat än hans jordiga trädgårdsmästarhänder, alltid med en svart sorgkant under naglarna. Men långt ifrån så grova och knotiga, och ibland lemlästade, som stenhuggarnas stora nävar. Man är lyckligt lottad, tänkte Jöns och tittade ner på sina händer.

I samma ögonblick kom en fiskmås och gick. Den stannade till och tittade upp på Jöns. De fick ögonkontakt och fågeln stod alldeles stilla. Jöns drunknade i de mörka fågelögonen som plötsligt glimmade till. Fågeln tycktes komma med ett budskap, det var något den ville berätta. Men vilket, ja, det kunde Jöns inte säga. Men en varning var det, det var han säker på. Han vände sig om och tittade västerut mot kyrkan som några timmar tidigare hade ringt in till mässa. De två tornen med dess höga spiror glimmade till i vårsolen precis som det tidigare glimmat till i måsens ögon. Han vände sig om och fågeln var borta. Jöns rös till igen och de kalla vårvindarna tog tag i hans mössa. Må Gud stå oss bi, tänkte Jöns och tittade bort mot kyrkan och sedan bort mot slottet. Må Gud stå oss bi...


bykyrkan.jpg
Bykyrkan i Kalmar, eller Storkyrkan som den också kallades. 75 m lång och 35 m bred var den större än nuvarande Domkyrkan. En medeltida katedral från 1300-talet som förstördes av danskarna under Kalmarkriget 1611-1613. Bild från http://www.kalmarlexikon.se/


onsdag 27 april 2011

Amatörteater!

Vill passa på att göra lite reklam för sommarens friluftsteater som Theatre Fruticosa sätter upp och som jag kommer att medverka i. Har pausat i två år, men nu är det dags igen. Teaterabstinensen blev starkare efter mitt lilla inhopp i skolteatern för några veckor sedan. Och vem vill inte uppleva en öländsk sommarvecka 1931?

Har funderat på vad det är som gör att vissa av oss hominider ställer upp på, och har behov av, att apa oss lite ibland. Bekräftelsebehov säger någon, gamla outlevda trauman någon annan. Jag vet inte jag... jag tycker bara att det är så himla roligt och har alltid gjort. Den där kicken man får när man har roat människor och får respons är obeskrivlig, bara den som upplevt den förstår den. Och precis som med alla andra typer av kickar så måste man få den om och om igen. Hoppas på härliga publikmöten i de sena sommarkvällarna.

Den här bilden utgör stommen i våra annonser och affischer och är skapad av, just det, mig. En annan av mina kreativa sidor som ännu inte är så välutvecklad ^^.

Jag försökte förgäves att klistra in hela affischen, men lyckades inte på något sätt. Äldste sonen säger att det är för att jag har "fel" program i min dator. Hrmpf... Jag får återkomma. Men premiären är ialla fall den 29 juni klockan 19.00 och platsen är Malmstället på Himmelsberga friluftsmuseum, Långlöt, Öland. Till det fascila priset av 150 kronor får man underhållning på ren öländska (och kalmaritiska) och upplevelsen av tio glada teateramatörers vilja att roa en stund. Den vackra miljön ingår.

Hoppas vi ses!

Petronella

måndag 25 april 2011

Snabbvirkat i vårsolen

Eftersom påskhelgen har bjudit på ett sådant fantastiskt fint vårväder har kreativiteten fått blomstra (!) ute i stället. Det har också varit en helg då vi har umgåtts med familj och goda vänner och tagit vårpromenad i Vickleby ädellövskog.
Anna och jag har även hunnit med att fira Kapellets 35-årsdag, det var väldigt trevligt. Julle hade gjort ett melodikryss och Anna och jag vann första pris!!

Ikväll har jag varit på teaterupptakt. Vi som ska vara med och spela i Theater Fruticosa´s sommarspel träffades och fördelade roller och läste manus, "Kalle Flott - en härsken historia". Jag har en liten roll, men ack så rolig. Kul att få spela lite udda för en gångs skull ^^. Året är 1931 och en massa tokigheter händer. Så nu blir det till att studera mode och frisyrer från -31. Kul!

Men det har blivit lite virkande också. Efter en tids sökande efter ett bra rosmönster hittade jag Fröken Elsas och så här fina blev de:


Serietillverkning pågår, kan jag säga. Har en idé i huvudet, men avslöjar inte vilken ännu, det kan ju gå åt skogen. Precis som med alla andra virkade blommor kan man ju ha dem till allt möjligt och mönstret är så lätt så man lär sig det snabbt utantill. Jag kan intyga att det gick finfint att virka en i solstolen ^^.

Nu väntar en veckas påsklov med välbehövlig vila och rekreation så att man orkar med det som återstår av läsåret. Hoppas på en kreativ vecka.

Håll utkik efter del två i historien om Kalmarkriget!

Jag säger som Karl IX:

Jehovah solatium meum

Petronella

fredag 22 april 2011

Glad Påsk!

Oswald och jag önskar alla våra läsare en Glad Påsk!


Glöm inte att hänga med i Det stora dramat!

Pax Vobiscum!

Petronella

söndag 17 april 2011

Påskpyssel

Palmsöndag. Det stora dramat har börjat, hoppas du hänger på hela vägen! Om en vecka är det över. Eller är det då det börjar?

Idag blev jag formellt välkomnad och välsignad som kyrkvärd i församlingen. Sedan följde två dop och en fantastisk mässa som ackompanjerades av tre duktiga musicerande ungdomar och vår förnäma kantor Therese. Efteråt drack vi cider ute i solen på kyrkbacken. Full av energi cyklade jag sedan hem och fortsatte påskpyntandet, ute och inne. Det var så varmt att vi sedan kunde äta lunch på terassen.

Men, det här är i alla fall en liten rapport från min påskpysselhörna:


fler lyktor i fler färger
 Virkat några nya påskkläder till ljuslyktorna. Om någon missade mönstret förra gången finns det här eller på IA Nyckelpígas blogg. Tanken var att de skulle matcha mina virkade ägg...


... och det gjorde de ju ^^. Mönstret till äggen hittade jag för länge sedan på http://www.foxypanda.com/. Vill bara utfärda en varning. Att virka dessa små är starkt beroendeframkallande. Man vill bara göra fler och fler eftersom mönstret är så lätt och sätter sig som ett mantra i hjärnan. Men jättesöta är de i alla fall! Om man vill kan man sätta hängare på och då har man jättesöta ägg att hänga i påskriset.




Äggen är virkade med virknål 2,75 och är cirka 2,5 cm långa. Variationsmöjligheter i det oändliga vad det gäller färg och mönstring. Om man tycker det är knöligt med färgbyte kan man använda ett melerat garn, som här:


I bakgrunden på fotot skymtar en annan rolig grej man kan virka till påskriset, korkskruvar, eller fnulor som jag kallar dem.





De är verkligen superlätta att göra. Mönster kommer här:

Korkskruvar (Fnulor)

Lägg upp 31 luftmaskor, vänd och virka två stolpar i andra maskan från kroken. Fortsätt att virka två stolpar i varje luftmaska raden ut. Spara en bit av garnet till upphängning. Klart!

Jag sa ju att det var lätt. Dessa kan också lätt skapa ett beroende, men skyll inte på mig när du har virkat hundra stycken.

Fyra arbetsdagar till, sen är det påsklov. Jihaaa!!

Ja, men då säe vi så!

Petronella

fredag 15 april 2011

Coola kottar

Anna och grannflickan pysslade lite häromdagen...



Jag tycker de är jättesöta! Nu ligger de och väntar på ben...

Petronella

lördag 9 april 2011

Annas hatt

Den blev klar häromdagen, Annas vårhatt. Anna själv är måttligt förtjust, men arbetet höll mig vaken i TV-soffan några kvällar :)

Jag tror det kallas fri virkning när man inte har något mönster utan gör lite som andan faller på.

Garnet jag använt är Järbo Super Soft cotton färg 8864 (ca 75 g) som randar sig självt och 4 mm virknål.


Gjorde några muscher/popcorn-maskor strax innan brättet för att skoja till det lite ^^.



Så nu har mitt korttids-projekt blivit färdigt. Nu blir det påskpynt ett tag...

That´s all for now folks!

Petronella

fredag 8 april 2011

Vaktavlösning

Kommer hem lite sådär lagom trött efter en förkyld arbetsvecka. Vandrar in i hallen likt en robot. Jackan på den kroken, väskan på det stället, slalom mellan två hungriga katter, balanserar med ica-kassen, skorna i skostället och halsduken i rätt låda. So far so good. Tar ett par kliv till och det är då jag ser det.
- GÖSTA! Vad gör du? Och var är Amazon? Varför står du på vaktposten?
- Oj, oj, oj. Många frågor på en gång. Vilken ska jag besvara först, säger han och ställer sig i givakt.


- Ta dem i tur och ordning, svarar jag trött.
- 1: Jag vaktar! 2: Vet inte! 3: Amazon var trött och behövde vila. Vet du egentligen hur många timmar om dygnet hon står här och vaktar?
- Nej, eller jo, svarar jag lite urskuldande. Det är klart att hon måste få vila. Jag får leta efter henne och se hur det är med henne. Bara hon inte blivit sjuk, säger jag medan jag hostar till lite.
- Ja, i så fall vet vi ju vem som har smittat henne, säger Gösta lite spydigt.
Jag vänder mig om för att påbörja min föreläsning om spydighet och trötta heltidsarbetande mammor som förtjänar ett bättre bemötande på fredagseftermiddagen. Då ser jag vad han har på huvudet, en av mina burkhättor.
- Varför har du en hätta på huvudet?
- Det är ingen hätta, det är en riddarhjälm.
- Visst, säger jag och går därifrån. Jag orkar inte ens kommentera halsbanden.

Inne i Annas rum hittar jag Amazon i Pippis hus, nerstoppad i flanelllakan.


- Hej Amazon! Ligger du här och vilar. Är allt okej?
- Tackar som frågar. För det är det ju sällan någon som gör, svarar hon buttert.
- Förlåt. Men vet du vem som har tagit din post?
- Klart jag vet! Tror du att jag är så oansvarig att jag lämnar posten obemannad?! Det skulle jag ALDRIG göra!
- Nej, förlåt, det vet jag. Men har du sett hur han ser ut?
- Nej.
Jag börjar skratta och förklarar hur Gösta ser ut i sin pastellgröna hjälm med en blomma på toppen och mina armband runt halsen. Amazon drar lite på smilbanden och utbrister sedan:
- Nej, det här går inte för sig! Rasten är slut!

När hon kommer fram till Gösta ställer hon sig bredvid honom och låter honom stå där tillsammans med henne en stund. Kanske inser hon att Gösta har känt sig lite betydelsefull en stund. Inte ens Amazon har hjärta att tala om för honom hur rolig han ser ut.



Gösta lägger armen om Amazon, och protesterar faktiskt inte. Efter ett tag säger hon dock:
- Nä, Gösta, ska du stå här får du allt ta av dig den där tårtan du har på huvudet och det där tingel tanglet du har runt halsen!
Gösta klär av sig utan att säga ett ord, men han ser nöjd ut. Han har fått stå i rampljuset en stund.
När jag lämnar dem ser faktiskt Amazon också rätt nöjd ut.



Jag var också nöjd. Amazon hade insett att ingen är oersättlig. Ibland måste man lämna över en stund och falla fritt. Det finns ofta en fallskärm som löser ut. Och Gösta insåg att man inte kan ta allt med en klackspark. Ibland måste man inse allvaret och lösa uppgifter som andra inte trodde att man klarade av. Att man sedan gör det med en pastellgrön burkhätta på huvudet spelar mindre roll. Tror man att det är en hjälm så fyller den förmodligen funktionen av en hjälm. Och tror bara någon att man klarar av en uppgift så kommer man att göra det, bara för att någon tror på en. Man vill ju inte svika en kompis, eller hur?

Jaha, ja. Tänk vad vardagsfilosofisk man kan bli en fredagseftermiddag i april när stormbyarna viner utanför och saker och ting inte är som de brukar...

Petronella

torsdag 7 april 2011

Förkylt microinlägg på rim

Hostar och kraxar
bland garner och saxar.
Halsen ömmar
medan jag sömmar.
Harklar och lirkar
medan jag virkar.
Orkar inte sitta
på TV och titta.

På jobbet och kraxar
bland papper, böcker och saxar
dricker vatten för att lena
eleverna är sena
hostar och väser
medan eleverna läser
orkar inte va på topp
förkylning besitter min kropp

Det kliar i mitt öra
men på det vill jag ej höra.
Mucoangin och kaffe till mellanmål
Skam den som är snål!
Borde va hemma och vila
men Fösäkringskassan har laddat sin bila
med karensdag och noll kronors ersättning
Jobbar vidare och hoppas på förbättring...

Petronella

söndag 3 april 2011

"Gud min tröst"

Kalmarkriget del 1

Örebro slott den 4 april 1611, ljudet från slottskökets aktiviteter blandas med ljudet från den danske härolden de Vales ekipage. Hästarnas hovar och vagnens hjul framkallar ett ekande ljud inne på slottets borggård. En häst gnäggar högljutt och kusken stramar åt tyglarna. Det hör inte kung Karl, men han kan se framför sig hur munnen formar ett "ptroo". Han har ännu inte sett härolden, men det har varslats att han ska komma. Korrespondensen mellan den danske kung Kristian och honom har varit täta på sista tiden och Karl har en känsla av att Kristian, den illsluge ärkeknölen, uttnyttjat både Sveriges ekonomiska situation och det faktum att Karl sedan stroken vid midsommartid 1609 inte varit den regent han borde vara. Men det ska bli ändring på det nu. Än har han inte gett upp. Måhända att hans tal är lite sluddrigt, men tanken är ren och klar som Svartån utanför slottet och Gud står mig bi och ger mig tröst, tänker Karl medan den danske härolden med grandezza tågar in i slottet.

Genom porten mot borggården. Bildkälla: Wikipedia
 Karl fnös till och den mörka jackan höjdes över buken då luften lämnade diafragman. Den välväxte kungen kunde inte tro sina ögon. Den imposante danske härolden i sina vackra kläder hade just överlämnat en krigsförklaring från Kristian. Karl hade artigt mottagit den och härolden hade sedan uttryckt att han hade väldigt bråttom att återvända till sin danske kung. Men Karl hade andra planer och tvang honom att stanna ett tag.
Han slängde brevet framför sig på skrivbordet sedan de Vale lämnat hans sal. Hans närmaste man och rådgivare fick ett ängsligt uttryck i ansiktet.
- Men, ers Nåd...
- Inga åtgärder behöver vidtas. Kristian vill förmodligen bara skrämmas. Se till att de Vale inte lämnar landet. Han måste pressas på uppgifter innan vi skickar tillbaka honom till Danmark. Ingenting skall fattas honom, behandla honom med stor gästfrihet. Vi fortsätter som planerat.
- Ja, ers Nåd.

Från köket sökte sig i samma stund ljuvliga dofter fram till kungens gemak. Karl log belåtet och hoppades att hans kropp inte skulle protestera mot aftonens festiviteter. Han hade inte känt sig kry på sista tiden och hans livmedikus kurer syntes verkningslösa. Brevet från Kristian kom dessutom ganska olägligt. Situationen borta i Ryssland började bli kostsam och Sveriges bästa förband och officerare befann sig där borta. Statskassan började tryta och det fanns inte många riksdaler att betala legoknektar med. Men han visste att Kristian måste angripa Sverige med en här på minst 25 000 man för att segra. Han visste tyvärr också att Danmark haft några år med god ekonomisk tillväxt. Men inte tänkte väl juten starta krig nu? Nej, han kunde vara lugn. Bönderna och prästerna hade beviljat hans krav på utskrivning av knektar vid riksdagen förra året och borgarna hade ju lovat att ta fram båtsmän och reda pengar. Till råga på allt hade adeln gått med på att en knekt fick tas ut av vart tionde frälsehemman utanför den så kallade frihetsmilen. Det råder inga tvivel om att vi är beredda att försvara oss mot juten, tänkte Karl. Men i maggropen fanns också en annan känsla.

Nåväl, en stund vid taffeln tillsammans med drottningen och några utvalda ur riksrådet kommer göra mig gott i afton, tänkte den maktlystne, men ack så praktiske konungen när han vandrade genom slottet till matsalen. Örebro slott visade sig från sin allra bästa sida när skymningen föll i den kalla vårkvällen. Men Svartån brusade illavarslande utanför slottet. Kungen var dock för upptagen av taffeln för att uppfatta den brusande vårflodens lömska vatten.

Fortsättning följer...

Petronella

fredag 1 april 2011

Virkad blomma 2

Idag är det 1:a april. Har ni blivit lurade? Jaså, inte det. Inte jag heller. Jag funderade tidigare idag på när, hur och var seden att lura varandra kommer ifrån, men har inte haft tid att göra någon riktig research. Men på vägen hem i eftermiddag lyssnade jag på radioprogrammet Spanarna i P1 och där sade en av dem att seden härstammade från de antika romarna. De lär ha firat nyårsafton den siste mars och var därför lite bakis och extra skojfriska den 1:a april. Inte brukar jag vara så skojfrisk när jag är bakis. Lyckligtvis har det väldigt sällan hänt att jag befunnit mig i detta otrevliga tillstånd, men även solen har fläckar ^^.

Nåväl, april betyder att våren är i antågande och idag vågar jag nästan tro på det. Det har förvisso varit mulet emellanåt, men de kalla vindarna har avtagit och kvicksilvret har letat sig upp mot tvåsiffriga belopp. I väntan på våren kan man roa sig med att virka små vackra blommor innan de riktiga visar sig fullt ut. Här kommer ett annat blommönster som jag ofta virkar. Mest till broscher, men man kan göra ett gäng och montera fast på en kudde eller en duk. Eller varför inte piffa upp en gammal tröja du har tröttnat på?



Blomma 2

Virka 6 lm och slut till en ring med 1 sm.

Varv 1: Virka 14 fm i ringen, sm i varvets första maska.
varv 2: Virka [1 fm, 6 lm, 1 fm] i varje fm. Gör nedtagen i främre maskbågen. Avsluta med en sm i första fm.
varv 3: Virka [1 fm, 8 lm, 1 fm] i varje fm. Gör nedtagen i bakre maskbågen. Avsluta med sm i första fm.

Ta av garnet och fäst tråden.

Sy fast några pärlor i mitten av blomman och sy dit en broschnål eller fäst den där du vill ha den.

Lycka till!

Petronella