lördag 16 februari 2013

Kreativa elever och pinsam pedagog

Som jag nämnt så har jag en liten pysselgrupp en gång i veckan på elevens val-tid. Där pysslar vi fram nya saker av gamla eller kastade ting. Jag börjar bli ett välbekant ansikte vid skolans återvinningscontainrar. Det är roligt att se hur eleverna börjar vrida och vända på saker och ting. Nu behöver jag inte presentera så mycket nytt pyssel, utan de har en del egna idéer. Tyvärr är vi lite begränsade på materialfronten, men det är då de goda idéerna kommer fram. Här kommer nu lite bilder på torsdagens alster tagna med mobilen innan eleverna rusade till skolbussen.

Två av tjejerna har pimpat sladdarna till sina mobilhörlurar med hama-pärlor.
Och det här är mina... inte riktigt färdiga ännu....
Och nu till en lite pinsam fadäs... Jag skulle smälta lite hama-pärlor så att de som ville skulle kunna göra så där fina halsband och armband som vi har gjort här hemma. Jag kilade ut i hemkunskapen mellan två lektioner och hällde ut lite pärlor på ett bakplåtspapper, för det hade jag läst att man kunde göra. Tydligen behöver man inte ställa pärlorna upp, de lägger sig rätt till slut ändå. Perfekt när man är lite stressad, tänkte jag. När ugnen var uppe i rätt temperatur satte jag in plåten och upptäckte efter en minut att det började ryka konstigt. Det har aldrig hänt hemma, så jag blev lite konfunderad. När det var en minut kvar var hela ugnen så gott som rökfylld. Min första tanke var, hur löser jag det här utan att brandlarmet löser ut? Jag öppnade alla fönster och satte igång den enda köksfläkten som inte var centralstyrd. Snabb som en vessla tog jag ut plåten (innan den var färdig) och satte under fläkten och smällde igen luckan. I samma ögonblick hör jag det öronbedövande tjutet från automatbrandlarmet. Åh, nej! Mötte en småspringande vaktmästare och erkände i samma ögonblick. Han stängde av larmet och meddelade räddningstjänst. Ingen skada skedd förutom att klassen som skulle in i hemkunskapen efter mig fick andas plastångor... När jag analyserade den oformliga massan på plåten såg jag att det låg två små pärlor av den typen som INTE ska smältas. Så går det när man har bråttom... Nåja, eleverna fick sig en brandövning i alla fall. Inget ont som inte har något gott med sig. Ryktet att det var jag spred sig snabbt på den lilla skolan och jag skämdes faktiskt lite grand.

Men, en kille i gruppen tog min sörja av halvsmälta/hopsmälta pärlor och gjorde en fin ljuslykta genom att limma fast dem på en glasburk.

Det kallar jag kreativitet. Han räddade mig också lite grand. Klart att det var så man skulle använda pärlorna ^^.
Här är ett annat projekt från i torsdags. Det ska bli flätade suddgummi-korgar.
Och ett par omgjorda metallburkar som ska bli pennställ eller något annat praktiskt.
Tack till världens bästa textilslöjdlärare som skänker stuvbitar varje vecka och bistår med nål och tråd!

Det bästa av allt är att eleverna inspirerar mig till nya projekt hela tiden. Det känns som en löneförmån att få klura på pysselidéer på arbetstid.

Petronella

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar