onsdag 29 maj 2013

Weights och nya projekt

Jag har virkat en hel del utifrån engelska mönster och det har inte varit några problem. Nu har jag också börjat sticka utifrån engelska mönster och det fungerar också ganska bra. Men ibland stöter man på patrull och då har jag haft stor nytta av den här sidan. Där finns termer och förkortningar på svenska och engelska (Och andra språk också om man vill det. Det finns många fina mönster på norska).

Jag lyssnar en del på podcast när det blir en stund över eller när jag stickar eller när jag lagar mat eller går en promenad eller så. Jag har tidigare nämnt Stickpodden, två Kalmartjejer som snackar stickning och allt möjligt annat. En annan podcast som jag prenumererar på är Stick with us, en annan svensk stickpod, som är mycket trevlig. I avsnitt 10 fick lyssnarna världens bästa lathund. En garnweightomvandlare som jag tänkte delge er eftersom den fick min polett att ramla ner. Jag har nämligen ofta undrat hur man ska översätta garnvikter från engelska till svenska.




Lathunden är från Stick with us podcast blogg.

De har använt Dropsgarner för att de flesta känner till dem. Smart! Nu är det bara att läsa på banderollen hur många meter det är på nystanet och jämföra med ditt engelska mönster. För det är ju egentligen inte vikten som är det viktigaste, utan hur många meter du har per gram.
Hur ofta har man inte hört eller sett "fingering" och undrat vad det innebär? Nu slipper man fundera!

Sedan Offe blev klar har jag fyllt på min UFO-hög med två nya upplägg. En uppifrån och ner kofta från Tant Kofta....
... och sjalen Maluka...
Jag har bara börjat på själva uddspetsen. Otroligt rolig stickning när jag väl kom underfund med den. Tack Mamma!!
Den ska jag spara till nästa vecka då jag flyger till Stockholm för att hälsa på äldste sonen. Perfekt resestickning, trästickor som går genom metalldetektorn och så tar den liten plats.

Ge er nu ut i den engelska mönsterdjungeln om ni inte har gjort det innan. När man väl knäckt koden inser man att de flesta engelska mönster faktiskt är lättare att följa än en del svenska.

Ha det bra i våren och See you out there!

Petronella

lördag 25 maj 2013

Offe

Nu är den klar! Min egen Offe, min näst intill monogamstickade Offe.
Ett av de roligaste projekt jag någonsin gjort. Jag fick dessutom lära mig två nya sticktekniker på köpet - tillfällig uppläggning (provisional cast-on) och I-cord avmaskning till kanten.
Mönstret är VisaLisas och kan beställas HÄR.

Koftan är utan sömmar eftersom den stickas från sida till sida, ursmart och praktiskt. En del stickerskor tycker om att sy ihop stickade delar, andra gör det inte. Jag tillhör de sistnämnda. Det är inte för att jag tycker det är tråkigt utan för att jag sällan blir riktigt nöjd med resultatet. Jag tycker det är svårt att få det snyggt helt enkelt. Den enda sömmen på Offe är tio smygstygn på varje axel. Det kan man leva med.

Jag stickade med stickor 4 mm och gjorde breda ränder (4 v/rand). Jag lade till två ränder på varje framstycke och fyra i ryggen. Jag lade dessutom upp tio maskor mer än mönstret rekommenderade till den korta modellen.
De lila ränderna är ett entrådigt ullgarn (lace-weight) och det självrandande garnet är Svarta Fårets Let´s Knit (fingering). Av det entrådiga gick det åt 60 g (600 m) och exakt ett nystan av Let´s Knit (100g=400m). Den laxrosa I-cordkanten är stickad i ett lite grövre ullgarn. Inte mycket alls gick det åt av det.
Koftan väger alltså nästan ingenting men värmer gott över axlarna. Jag blev alldeles varm bara på den lilla fotostunden. Den kommer förgylla många kyliga sommarkvällar och kalla vinterdagar framöver.

Idag har den förgyllt en middagslur för en av våra fyrfota vänner här hemma. När jag skulle "blocka av" koftan idag hittade jag en sovande Masse på. Han jamade miss(!)nöjt när jag lyfte bort honom ^^.

Som sagt, en av de roligaste stickprojekt jag gjort på länge. Funderar på hur det skulle bli att sticka den i bomull...

Till alla mammor därute - ha en bra dag imorgon!
Till min egen mamma - du är bäst! Älskar dig!

Petronella




söndag 19 maj 2013

Litet sidoprojekt

Man kan inte bara hålla på med sådana där stora långtidsprojekt. Ibland vill man att saker ska gå snabbt och ibland vill man bara virka ur sig en idé eller virka upp lite restgarner. På väg till landet brukar jag virka. Det tar liten plats och tur och retur brukar räcka i tid till ett litet projekt. Detta är det senaste bilvirkarprojektet.
Tadaa! Ett invirkat bestickställ.
Vi har våra bestick på bordet. En rest från en tid då vi satt åtta man runt bordet. Var och en tog sig ett bestick när man satte sig. Trots att vi nu bara är fyra står stället kvar på bordet.
Jag tycker inte om det där skramliga metalliska ljudet som uppstår när man ställer ner en näve rena bestick i stället. För att få stället lite snyggare OCH få det lite ljuddämpat OCH bli av med lite restgarner slog jag tre flugor i en smäll.
Jag har bara använt restgarner och tillämpat improvisationsvirkning.
Jag använde virknål 3,25 och ganska grova bomullsgarner. Började med att virka en rund platta till den var lika stor som botten på stället genom att öka sex maskor på varje varv. Sedan fortsatte jag att virka i spiral uppåt tills fodralet var lagom högt. Lite muscher (popcornmaskor) i en avvikande färg livar alltid upp! Sedan avslutade jag med att göra kanten lite uddig för att få till ett snyggt avslut.

Den 20-årige sonen utbrast:
- Mamma, snart har du klätt in hela huset i tyg eller garn... Tack för maten!
Sedan log han och gav mig en puss på pannan och försvann.
Vet inte hur jag ska tolka det. Var det bra eller tycker han att jag är en tokmamma? Eller båda? Eller var det maten som var god?

Hur, eller hur. Fler sidoprojekt lär det bli ^^.

Petronella


lördag 18 maj 2013

Det finns kraft i det som växer

Ibland när man känner sig nedstämd och trött kan det hjälpa att få cykla till en plantskola eller handelsträdgård och beundra alla vackra växter och kanske få med sig en och annan planta hem, för att sedan sätta händerna i jorden och plantera sommarblommor i en balkonglåda.
En lisa för själen är också att få beundra en Mårbackapelargon som fått flytta ut i majsolen.
Det fina med maj är att pelargoner samsas med penséer som fortfarande är för fina för att hamna på komposten. Jag tror förresten att man aldrig kan få för många pelargoner...
Det finns en kraft i det som växer. Anna tog i höstas hem tre fruktkärnor från skolan och planterade i en kruka. Hon tror det var äppelkärnor. Krukan glömdes kvar på altanen under vintern och vi var ganska säkra på att kärnan antingen frusit sönder eller ruttnat bort. Men så någon gång efter påsk när vi städade på altanen, visade sig något grönt i krukan och glädjen var översvallande stor. Nu har det lilla fruktträdet blivit så här stort.

Jag vill i detta sammanhang citera en trädgårdsmästare som jag känner:

"Livet är starkare än döden, kärleken är starkare än hatet och det finns kraft i det som växer. Och den kan inte ens du ta kål på..." (Här är det fritt att tolka "du")

Vi har idag stöttat upp våra fina tomatplantor.
Jag hoppas verkligen att alla små blomknoppsklasar blir röda, goda körsbärstomater.
Tomatplantor behöver sol, vatten, näring och stöd för att kunna växa och ge frukt. Precis som vi människor. Man kan inte bara prestera och streta uppåt utan stöd och näring i form av uppskattning och feed back. Först då kan man blomma ut för fullt och orka bära frukt. Det borde varenda människa förstå!

Nu blir det ostbågar och Melodifestival. Näring för själen så god som någon ^^.

Ha en fortsatt trevlig helg!

Petronella

måndag 13 maj 2013

Frågor och svar

Visa Lisa hade 7 maj en sån där lista med frågor som hon svarade på. Sånt tycker jag är lite roligt, så jag kopierade frågorna och ger här mina egna svar.

Vem är i rummet med dig just nu? Maken och katten Zelda
Vem skickade du senaste sms:et till? Min son Josef
Vem saknar du mest just nu? Den här frågan är svår, det finns så många jag saknar. Alltför många...
 Var är din mobil just nu? Bredvid mig i soffan
Vad var det senaste du åt? En macka av Eketorpslimpa med prästost. Mmmm...
Vad ser du mest fram emot just nu? Ska till Stockholm och hälsa på äldste sonen snart. Det ska bli kul!
Om vad tänker du just nu att “näe, jag vill inte”? Delar av mitt jobb nästa termin..
Vems hem var du senast i (ditt eget räknas inte)? Pappas. Ikväll faktiskt.
Vad står på ditt “schema” idag? Den här dagen är snart slut, så det är lite påläsning inför morgondagen, mys och stickning kvar.
Vad finns till vänster om dig där du sitter/står just nu? En röd glad kudde. Bortanför den vilar maken.
Om du tittar rakt fram, vad ser du då? En kakelugn.
Vilken blogg besökte du senast? Kungen och Majkis. Underbar blogg.
Vad vill du helst av allt göra just nu? Hitta ett annat jobb, alternativt spendera en massa pengar på Pickles Merino Tweed (jag tror det heter så).
Om du fick välja en “superkraft”, vilken skulle du välja och varför? Perfekt ämnesomsättning eller förmågan att omvända (bota?) elaka människor som gör barn illa.
 En låt du gärna lyssnar på om och om igen just nu? First Aid Kit funkar alltid.
Härligaste ljudet just nu? Näktergalen.
Något du skulle vilja lära dig? Fler språk, ryska och franska, och tvåändsstickning.
Tre saker i din väska: Virkning, lypsyl, pennor.
Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu? Precis just här. Hemma.
Nattuggla eller morgonpigg? Ingetdera, men föredrar att arbeta på förmiddagen i stället för kvällen.
Det första du tänker på när du vaknar? "Bara fem minuter till..."
Vad spenderar du helst pengar på? Garn, pyssel och böcker.
Vem kramade du senast? Godnattkramade dottern tidigare.
Vem pussade du senast?  Samma som ovan fast godnattpussade.
Vad är du rädd för? sjukdom
Vad gör dig glad? Saker på k - kramar, katter, klockor och kreativitet
 "Pryl” du saknar mest just nu? Tror att jag har de prylar jag behöver. Skulle behöva lite mer ork just nu bara. Annars har jag alltid önskat mig en tidsmaskin som jag kan göra studiebesök bakåt i tiden med.
Favoritglass? Magnum Strawberry White

Petronella

söndag 12 maj 2013

Långhelg

Den här helgen har varit full av aktivitet, men samtidigt stunder av eftertanke och vila.

Fredag
Vi begav oss till landet för att röja slån. Härligt att få ta i lite och dra ur sig lite ilska.
Självklart passade jag på att virka lite i bilen...
På kvällen sedan hade jag lite svårt att somna och passade på att göra i-cordkanten på Offe. Det var första gången jag gjorde en i-cord avmaskning, men är supernöjd med resultatet. Nu har jag bara en ärm kvar att sticka.
Lördag
Var i en lite större leksaksaffär i Kalmar för att köpa födelsedagspresenter och då -  Äntligen hittade jag mitt golvpussel! Nu hoppas jag att det blir lite lättare att blocka.
Efter stadsturen var det middag hos svärföräldrarna. Gott som alltid! Självklart blev det lite i-cord avmaskning i bilen ^^.

Söndag
Efter den goda middagen hos svärföräldrarna var vi och inhandlade lördagsgodis. Burken som vi lade plockgodiset i blev på söndagsmorgonen förvandlad till garnburk. Lite fint papper och tejp och ett par hål i locket gjorde burken till en praktisk hjälpreda vid flerfärgsstickning. Förhoppningsvis.
Ja, och sen har dagen bland annat varit fylld av musikal. Jag spelade Trädgårdsmästaren i musikalen Ogräs i rabatten i Algutsrums kyrka på Öland. Det var andra gången vi ("Vi" är medlemmar ur körerna Joy Kidz, Joy Voice, jag och en kvinna som heter Ulrika) spelade den, så det gick bra. Om man frågar mig.
Här laddar jag upp...

Ja och sen var det en liten stund kvar av kvällen efter middagen. Då sydde jag lite på min klänning. Ärmar, dragkedja, krage och fållning kvar.
Bilden är mörk och dålig, jag vet, men en aning om hur den blir kan man få.

Ja, ungefär så här har det varit. Har gjort allt möjligt och lite till. Allt för att slippa tänka på jobbet...

Petronella

  



torsdag 9 maj 2013

Hur man tar sig upp igen

Det har varit några tuffa dagar. Saker och ting i mitt yrkesliv har inte gått den väg jag vill gå. Jag har inte blivit av med mitt jobb eller så, men jag känner mig vilsen och lite kränkt. Jag har tappat kontrollen över min situation, den ligger i någon annans händer. Mitt välbefinnande och välmående är raserat av LAS-listor och annat jag inte kan påverka. Jag har tappat moroten att långpendla fem dagar i veckan. Det jag älskar mest med mitt jobb finns inte längre kvar till hösten. Så häromdagen fick jag lite ångest och bröt ihop.  Min devis är att "bryta ihop och ta sig upp igen efter ett tag" istället för att bita ihop och krascha fullständigt när allt ihopbitet svämmar över.
Jag närmar mig kanten, har börjat klättra upp igen och kommer förmodligen att finna mig i den nya situationen om jag inte hittar ett annat jobb. Allt ordnar sig ju, det har livet lärt mig. Men det har man ju lite svårt att se det där nere på botten.
Hur tar man sig upp då? Jo man skaffar sig kontroll igen över något man faktiskt kan kontrollera. Rasar strukturen på ett håll får man bygga upp den någon annanstans. I mitt fall har det handlat om att dona hemma där jag är trygg, dit inga rektorer eller skolchefer når mig. Lufsa runt och piffa och puffa, sticka, virka, be eller sätta sig vid symaskinen och stryka handen över något vacker tyg och fundera på vad det ska bli. Ta kommandot helt enkelt och njuta av vackra färger eller former. Idag satte jag mig med ett naturfärgat linnetyg i en underbar kvalitet inhandlat på Korps.
Det blev till slut en liten sittdyna till en pall i hallen. Det strama linnet mötte en glad ljusblå bollfrans.
Precis som livet, tänker jag och provsitter pallen. Stramt och dunkelt möter glatt och ljust. Man kommer inte ifrån varken det ena eller det andra, det handlar om att skapa sig goda sittdynor i livet, stadiga sittpallar med glada bollfransar som man kan kravla sig upp på när det stormar.

Petronella


onsdag 1 maj 2013

Garnoholic?


- Hej, jag heter Petronella och jag är en garnoholic.
- Hej Petronella!
- Jag kan inte sluta köpa garn.

Ja, så kanske det skulle kunna låta på ett möte med AG, Anonyma Garnoholics, om det fanns. Men det gör det inte. Däremot finns det Stickkaféer och Syjuntor som uppmuntrar människor till detta beteende. Nej, förlåt mig, inte uppmuntrar, men som inte försöker förhindra att detta beteende kan fortsätta.

Hur yttrar sig då detta beteende? Här är några exempel
  • När lönen kommer ser en garnoholic till att garn köps in före det att räkningarna är betalda. Annars kan den situation uppstå då det faktiskt inte finns utrymme i budgeten att köpa just det där garnet.
  • Garnreor på nätet kan vara svåra att motstå.
  • Garn göms i påsar som de inte tror ska upptäckas.
  • På en garnoholics dator finns mappen "Garnbutiker" under favoritsidor.
  • Vid resor utanför hemkommunen  har en garnoholic noga kartlagt var det finns bra garnbutiker och ser det som ett nederlag att komma hem garnlös.
  • Inköp av garn kan ske vid olika tillfällen för att sprida utgifterna och minimera misstanken från anhöriga om stora inköp.
  • Garn placeras ut i hemmets alla rum för att det inte ska se ut som om det finns mycket garn.
  • Varje projekt som påbörjas inleds med frasen "Jag tänkte göra av med lite restgarner" så anhöriga inte tror att det är några nya garner.
  • Nystanets rätta pris kan ibland sluddras ut så att man inte ska höra hur mycket det kostar.
  • Vid bussresor eller bilfärder åker alltid garn med i form av projekt som lätt ryms i ett säte.
  • Stickväskor eller handarbetskorgar blir större och större. "Jag ska bara ha med det och det också. Man vet aldrig vad man blir sugen på."
  • En garnoholic kan ibland påstå sig göra något annat och kan bli rätt snopen om den ertappas med en virkning eller stickning i stället.
  • En garnoholic kan inte gå in i en garnbutik utan att handla.
  • En riktigt angripen garnoholic kan köpa upp ett helt parti billigt garn för att "ingen annan ska kunna köpa så billigt garn".
  • Eftersom det ingår ett visst mått av förnekelse så har en garnoholic inga problem med att ljuga en anhörig rätt upp i ansiktet "Nej, jag har inte köpt något garn. Det där är ett gammalt nystan som legat jättelänge i bilen. Jag tog in det igår när jag städade den."
  • En garnoholic är för övrigt en vänligt sinnad person som med glädje delar med sig av tips om mysiga garnbutiker och bra mönster.
  • Man kan också se en garnoholic stryka händerna över ett garnnystan med något drömmande i blicken eller rastlöst vandra omkring med skakiga händer om den befinner sig långt från sin stickväska. Det kallas abstinens.
 Själv lider jag inte aaaalls av detta beteende, men min familj tycker att det ibland är lite jobbigt. De säger att jag förnekar sanningen. Även när jag blir ertappad med en virkning. Men jag lovar, jag rättade prov också. Jag tog bara en paus...

Jag har heller inga gömda påsar hemma med garner i.
Jaså, den. Ja, men den har hängt där länge. Det där är garn som blivit över. Från vad? Oj, det minns jag inte. Det var så länge sedan.

Jag uppfyller inte särskilt många av kriterierna. Det är ingen fara med mig. Men visste ni förresten att garnaffaren.se har 30% rabatt på Drops ullgarner just nu? Först till kvarn...

Nej, garnoholic är jag inte, men jag virkar gärna i bilen. När vi åkte till landet i går så virkade jag på en ärtgrön diamantmössa. Jag var ju tvungen att virka upp lite restgarner. Funderar på att skaffa större bil. Jag får inte plats med stickväskan framför passagerarsätet...

Ha det gott och kom ihåg - du är inte ensam!

Petronella