söndag 10 april 2016

Bordsduk och betraktelse

Jag var bara tvungen att göra en retroduk till. Den var riktigt rolig att virka och jag gillar storleken och formen på den. Allra mest gillar jag att man kan använda upp restgarner som tar plats.
Bilden är lite ljus, men duken är virkad i ljusa pasteller och jag tycker den andas vår. Mönstret finns som vanligt på Järbos hemsida. Även denna gång har jag virkat med virknål 2,75 och den mäter ca 50 cm i diameter.

Idag har jag inte haft några kyrkliga uppdrag så vi tog en promenad runt Gråborg och St Knuts kapell i Borgs by. Historien och nutiden möts på ett och samma ställe och ängar, skog och åkrar bjöd på en skön naturupplevelse.

Under promenaden stannade vi till vid en fårhage där det gick tackor med små lammungar. Då tänkte jag på dagens/söndagens tema: Den gode herden. Många tänker nog på Psaltaren 23, "Herren är min herde", när de tänker på en bibeltext med det temat. En text som är omtyckt och älskad av många. Det har mycket att göra med att man kan den, i alla fall början på den. Det är en text som man kan ta till när man behöver Gud eller när det känns lite hopplöst. Många i den äldre generationen fick lära sig texten i skolan eller i söndagsskolan och kan naturligt plocka fram den ur minnet. Men hur många i dagens samhälle kan associera till en söndagsskoleplansch med en god herde? Och vad gör egentligen en herde? Inte många lever idag nära djuren på det sättet att de kan associera till bilden av gröna ängar med en herde som vaktar hjorden med sitt liv. Inte många förstår vad det innebär att bli av med ett får. På ICA finns det ju en hel disk fylld med kött.

När jag var i Rom förra året var jag nere i Domitillas katakomber där just den gode herden fanns inristad eller målad bland gravkamrarna. De första kristna målade hellre den gode herden med lammet på sina axlar än ett kors. För dem var det tydligt att herden var den som värnade om sin flock, bar dem som behövde och såg till att samla dem och vara en trygghet för dem. I västvärlden är vi inte längre förföljda för vår kristna tro. Är det så att vi inte behöver en herde i vårt liv eftersom vi har både mat och vatten?  Jo, det tror jag. Per Harling skriver så här:

"Det är inte så angeläget för en mätt värld/människa att söka sig till Gud. Men där utsattheten är påtaglig, där lever också längtan till en nödvändig närvaro av den Gud, som ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar". Allt handlar inte om fysisk mättnad. Jesus säger att den som kommer till mig skall aldrig hungra och den som tror på mig skall aldrig törsta. Han talar om den andliga hungern.

Läs gärna Psaltaren 23 och fundera på vad den betyder för dig idag. Vilken herde behöver du? Har du en hunger efter något som behöver mättas? Vilka ängar ger dig ro? Vilka vägar är de rätta för dig?

I Borgs by möts forntid och nutid och naturen bjuder på skog, åkrar och ängar. På en informationsskylt vid kapellet kunde vi läsa att under tidig medeltid (1100-1200-tal) kom människor till platsen för att handla, få medicinsk hjälp av munkar eller döpa sina barn. Jag tänker att Gud är trofast och han viker aldrig från vår sida. Hur allt än förändras så är han dock densamme under tidens alla skiften.

Jag önskar dig Guds rika välsignelse och en fortsatt skön söndag!

Petronella

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar