måndag 26 september 2016

Blogga eller inte blogga

Medan jag funderar på var den här bloggen ska ta vägen, vilken riktning den ska ta, stickar jag vidare. Den senaste uppläggningen är Kammebornias vackra sockor Längtan till Gotland. Jag har valt lite höstiga toner i rester och Drops Fabel.
Vill du skaffa dig mönstret finns det att köpa här.

Anledningen till att jag funderar över bloggens vara eller inte vara är att jag känner att det den var till för från början inte längre är dess syfte för mig. När jag började blogga den 5 januari 2011 fanns det ett behov hos mig att få uttrycka mig i ord och bild. Jag pysslade och virkade amigurumis som jag skrev roliga historier om. Jag återbrukade och återanvände och bloggade om livet som pysselmamma. Jag är och gör fortfarande allt det där, men inte i samma utsträckning. Jag har dessutom mer och mer lämnat virkandet för stickandet och har inte samma behov av att skriva om pysslandet. Jag skriver nämligen så mycket annat hela tiden.

Jag är nu inne på sista universitetsåret av min prästutbildning, min teologie magister, vid Lunds universitet och presterar och producerar texter i parti och minut. Förvisso om helt andra saker än handarbete och pyssel, men i så stor omfattning att jag inte vill skriva så mycket när jag är ledig. Dessutom vill jag hellre skriva texter som engagerar eller väcker tankar. Jag har lagt in en del av dessa texter under sommaren när jag sommarjobbade som tjänstebiträde och satt med predikoförberedelser och fann ett stort nöje av att dela min tro med er. (Dessa inlägg finns under etiketten credo) Men det jag då känt är att den typen av texter inte hade sitt rätta forum på den här bloggen, trots namnbyte. Så jag funderar på hur jag nu ska göra. Lägga ner den här bloggen och börja på en ny med en annan inriktning eller låta den här bloggen vila och hoppas att pysslandet blir en del av livet igen efter utbildningen? Eller helt enkelt låta bloggen vara som den är med en salig blandning av inlägg? Ha två bloggar? Nja, den tiden finns inte. Det finns knappt tid för en ^^. Är det någon som fortfarande läser min blogg eller har den drunknat i flödet av alla duktiga bloggerskor? Många frågor som söker svar...

Vad tycker du? Lämna gärna en kommentar.

Petronella

onsdag 7 september 2016

Koftor

Världens smartaste och snyggaste plagg måste vara koftan. Hur funktionell är inte den, liksom? Lätt att ta av om det blir för varmt, lätt att hänga över axlarna om det blir för kallt, snygg till klänning, kjol och byxor och kan varieras och matchas i det oändliga. Dessutom roliga att sticka!
Jag har ju fått en liten favorit i mönstret Siri av Linnea Öhman. Nu håller jag på och stickar en Siri till min dotter Anna och experimenterar lite med mönstret.
För att få till en storlek som passar henne och för att kunna behålla det fina bladmönstret på oket intakt, gick jag ner en hel stickstorlek till 3 mm och stickar i storlek S. Det verkar fungera. Garnet är supermjuka Viking of Norway Björk (bomull och bambu) färg 567. Dottern tål nämligen ingen sticksighet alls.
Hon vill heller inte ha bylsiga armar, så jag minskade maskorna under ärmen med två.

Jag tycker att de är fina tillsammans, alla tre Sirisarna, och ser fram emot en färdig triss. Blir det en kvartett? Ja, det är frågan...

Passade på att vädra och skaka ur mina andra koftor idag för att undersöka om det varit besök i dem under sommaren. Det hade det lyckligtvis inte. Här är några av mina senaste koftor.
Uppifrån och ner: Offe av Lisa Bomble, Kofta i lin av mig själv, Siri, Tant Kofta-kofta av Tant Kofta och Siri av Linnea Öhman. En hög egenstickade koftor med mönster av svenska designers. Det har jag inte tänkt på förut, men det var ju kul. Det finns så många talangfulla mönsterkonstruktörer i Sverige och jag tycker det är roligt att gynna dem. Precis som alla garntillverkare och indie-dyers vi har i landet. Hade jag haft ekonomi till det hade jag köpt mer inhemskt garn och mer svenskfärgat. Men den tiden kommer. Samma sak med sticktid, hoppas jag...

Nu ska jag återgå till mina studier.

Kram till er alla och mera koftor åt folket!

Petronella